Allhelgonakyrkan i Malmberget har redan flyttas en gång. Det var 1974 från Kaptensgatan till dess nuvarande plats.
Det var bestämt, av kyrkofullmäktige 2018, att Allhelgonakyrkan i Malmberget skulle flyttas till Koskullskulle. Men det blir kanske inte så. Nu tittar församlingen, som P4 var först med att berätta, på att i stället riva kyrkan som invigdes 1944.
På söndagen var det högmässa i Malmberget. Patrik Johansson var en av de som var på gudstjänsten och han är upprörd över beskedet att kyrkan kan rivas i stället för att flyttas.
– Kyrkan ligger varmt om hjärtat och vi har blivit lovade att den ska flyttas till Kullen, säger Patrik Johansson.
När Malmberget var en egen församling hade Johansson uppdrag i kyrkan.
– Om kyrkan rivs, då kommer jag att sluta mina uppdrag i kyrkan. Vi har blivit lovade och det här är vår trygga plats. Vi är nog berörda av samhällsomvandlingen, gruvbrytningen och LKAB. Man ska tvingas flytta och lämna platser. Att kyrkan skulle försvinna vore en dödsstöt.
Han har många fina minnen från kyrkan och det skulle inte vara samma sak att åka till Gällivare kyrka.
– Nej, sen är det en unik kyrka också. Mycket av kyrkans arkitektur handlar om gruvnäringen. Som altaruppsatsen som är byggd av malm från Hermelinsgruvan. På dopfunten är fundamenten från Kirunagruvan.
Gudstjänsten är slut. Kvar i kyrkan är bara kyrkovaktmästaren Anders Lind och han skulle inte må bra om hans arbetsplats rivs.
– Jag hade farit illa kan jag säga. Jag kunde inte sova i natt. Jag kommer att kämpa emot och det hoppas jag att det är fler som gör. Jag vet såna som inte går i kyrkan som tycker samma sak, säger Lind.
Jobbet går i släkten. Lind har haft det i 25 år och tycker att det är bättre att kyrkan blir kvar än att den flyttas.
– Ska den flyttas är det bra om det blir till Kullen. Men det är lika bra att den får stå här som ett monument. Den kommer ändå inte att användas. Det blir bara en begravningsplats och då tror jag folk hellre tar Treenigheten.
Anledningen till att församlingen funderar på att riva kyrkan är att man tappar ungefär 300 medlemmar per år.
– Jo, men alla har begravt sina nära, konfirmerats och döpts. Alla är delaktiga i det här, hela Malmberget. Det finns en delaktighet även om det inte är mycket folk nu.
Lind hoppas på att hans arbetsplats ska få vara kvar.
– Nåt måste vi få ha kvar att titta på. Då ser vi när vi bor där på Repisvaara och tittar hitåt: ”Där var vi”.