Farfar var orolig
MALMBERGET. Det var en orolig kväll och natt för Sune Falldahl, farfar till en av de instängda gruvarbetarna.-Det var en hemsk väntan. Jag har själv jobbat 40 år i gruvan och har sett svåra olyckor och dödsfall.
Foto:
-Det var en orolig väntan före evakueringen. Sonsonen ska jobba i dag och de unga är lite macho. Jag tycker nog att han skulle tagit igen sig i dag, säger Sune Falldahl.
40 år i gruvan
Som brandman i LKABs egen industribrandkår, ryckte Sune Falldahl ut vid svåra olyckor i gruvan.
-Värst var det när gruvarbetare sprängdes ihjäl. Jag tror inte man kan glömma det här, folk man känner, vänner som förolyckas i gruvan. Det var sprängolyckor och bränder. På 50- och 60-talen hade vi många träbyggnader under jord.
Riskfylld bransch
Gruvarbete har alltid varit en riskfylld bransch, men förr skedde olyckor oftare.
-Det var mycket ras- och klämskador. Gruvarbetare som klämdes i hjäl eller miste armar. Gruvarbetare som borrade i dolor och miste synen. DNu är det sällan dödsolyckor.
När sonsonen stängdes in i gruvan vaknade alla minnen till liv hos farfar. Det blev inte mycket sömn för honom natten efter branden.
Sonsonen, Björn Falldahl, tycker att uppståndelsen blivit för stor.
Ingen oro
-Ingen av oss var speciellt orolig. Det fanns luft hela tiden och det var lugnt. Vi hade räddningskammaren och det har brunnit förr, säger Björn Falldahl.
Han är 22 år och har arbetat i gruvan i tre år.
-Det är trevligt under jord, helt ok. Jag är gruvmekare. Jag oroar mig inte för olyckor. Riskerna är en del av jobbet, det får man ta. Farfar är mer orolig än jag. Under tiden vi väntade samtalade vi i en lugn stämning. Det var inte dåligt med luft i kuren men lite kvavt. Utanför var det ganska rökigt de första timmarna. Jag tycker allt har fungerat bra, säger Björn Falldahl.
Så jobbar vi med nyheter