I fredags häktades först en av männen, i 30-årsåldern, på sannolika skäl misstänkt för människorov, ej mindre grovt brott. Senare under eftermiddagen häktades en man i 20-årsåldern skäligen misstänkt för samma brott, vilket är den lägre misstankegraden.
Brottet ska ha ägt rum på en adress i Malmberget den 4 september. Joseph Ricken, en av åklagarna som leder utredningen, vill i nuläget inte kommentera det närmare.
– Det är som sagt ett ganska tidigt skede i förundersökningen och fortfarande ganska känsligt alla uppgifter kring vad som vi misstänker har hänt, säger han.
I brottsbalken, 4 kap 1§, konstateras att "den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid."
– Men som man ser i rubriceringen är det frågan om misstanke om människorov, vilket rent generellt sett kan sägas att för att det ska vara frågan om den misstanken så ska en person ha förts bort och berövats friheten under en inte helt obetydlig tidsperiod, säger Joseph Ricken.
Han vill heller inte kommentera gripandena.
– Från det att en person har blivit anhållen har vi tre dagar på oss att framställa att personerna ska bli häktade, så de har inte varit frihetsberövad någon längre tid.