Fabianhålrummets kollaps den 20 mars har medfört att dammet över Malmberget har ökat rejält.Det visar LKAB:s egna mätrapporter.
Besvärlig period
- En del är förstås kopplat till Fabian och de nya ytor som med det började damma. Men normalt är också att perioden från snösmältning fram till det första riktigt kraftiga regnet är en besvärlig period för oss. Damm som legat låst i snö torkar upp i kombination med kraftiga vindar, vilket ger perioder av kraftigt damm, säger Anders Lundqvist, LKAB:s chef för yttre miljö.
Hur påverkar mer damm människor och miljö?
- Dammet består av ett nedsmutsande grovt material som man generellt inte andas in eller tar upp i lungorna, men det kan upplevas som besvärande för folk med astma. Att det är så kraftigt damm i samhället är ovanligt som vi ser det. Men materialet innehåller inga giftiga eller farliga partiklar.
Vad gör ni åt det?
- Vi jobbar med bevattning och tar bort stoft från ytor vi har kontroll över inne på industriområdet. När det är risk för ökad damning vidtar vi aktiva åtgärder för att minska den.
Hur ser prognosen ut framöver? Kommer dammet att minska eller fortsätta öka?
- När det gäller Fabianhålrummet vet jag inte. Jag har heller inte sett några mätresultat från juni. När vi hade problem med damm från Kaptensgropen hade vi ju bevattning och andra insatser där. Den frågan kan min kollega som är tillbaka från semestern nästa vecka svara på.
Får de utsatta någon höjd ersättning för perioden med mer damm?
- Ersättningen vi betalar ut i dag härrör från ett gammalt avtal, sedan tiden då vi deponerade mycket i Kaptensgropen. Vi har inga avsikter att utöka den. I den typ av verksamhet vi håller på med som innebär kross och annan hantering av material och körning på dammiga vägar i stor omfattning, är damm oundvikligt. Vi försöker begränsa det så gott vi kan för att minska besvären för de som bor och lever i närheten, säger Anders Lundqvist.