Norrbottniske 25-åringen byter Australiens 30-gradiga värme och stränder mot snöskottning och minusgrader när han hälsar på under vintern, för första gången sedan han flyttade.
– Jag är oftast bara hemma två veckor om året, så då vill jag ha de två finaste veckorna, säger han.
Vad är bäst med att komma hem?
– Att träffa familj och gamla vänner. Och luften. Det är först när man bott utomlands som man kan uppskatta hur kall och frisk luften är.
Anton Fredrikson växte upp i Gällivare men efter studenten lockade äventyret.
– Jag hade bra betyg i skolan och det gick bra för mig. Jag hade många val och funderade på att börja på universitetet i Linköping, men jag ville lägga allt åt sidan ett tag och bara göra det jag ville göra.
Det blev en resa till Australien i tio månader. Men när han kom hem hade han inte fått nog.
– Jag sålde allt jag hade hemma och stack ut och reste runt i två år. Jag var till Afrika, Asien, Fiji och Bali bland annat.
Sedan landade han i Sydney. Där blev han kvar.
– Det är en väldigt aktiv stad. Ju längre jag är här desto med fastnar jag.
För nästan exakt ett år sedan startade Anton Fredriksson sitt företag som arbetar med att samla in donationer till välgörenhetsorganistationer. Under första året har det blivit nästan 30 anställda - ändå jobbar han aldrig.
– För mig har det här aldrig varit ett jobb. Allt blir lättare med den inställningen. Jag har många mål i mitt liv så jag har inte tid att göra ingenting.
Förutom att sköta företaget hinner Anton Fredriksson med en del andra projekt på sidan om.
– Jag är också involverad i flera grejer där jag hjälper svenskar med visum eller liknande saker, förra veckan anordnade vi en brännbollsturnering och jag ska skriva en bok om hur man bäst utnyttjar sin tid.
Om Anton Fredriksson någon gång får hemlängtan åker han till Ikea och äter köttbullar, eller lagar palt hemma i lägenheten. Och trots en stor tidsskillnad är släkt och vänner aldrig mer än ett skype-samtal bort. Men det är ändå mycket som är annorlunda:
– Här är folk mycket mer öppna och jantelagen finns inte. Folk är vänliga och pratar mycket, jag tror att man får vara sig själv på ett annat sätt. Om jag skulle ändra på något så skulle det varit närheten till familjen, familjen slår allt.