8 000 kommunmedborgare skrev på namnlista för att få en folkomröstning om framtidens skola. Om det ska bli en eller inte avgörs av politikerna.
Det krävs en kvalificerad majoritet, alltså två tredjedelar av kommunfullmäktige, för att stoppa en folkomröstning. För ett nej krävs 41 av fullmäktiges 61 mandat.
Nu har Socialdemokraterna bestämt sig för att de avser att rösta nej til en folkomröstning. Paritet har 31 mandat i fullmäktige.
– Bristen på lärare är en utmaning som vi jobbar hårt för att klara. Beslutet om framtidens skola är en viktigt pusselbit för att klara den utmaningen. En folkomröstning kostar tre miljoner kronor, det, och 7,5 miljoner till skickar vi istället till skolan, sade Yvonne Stålnacke, (S), kommunalråd.
För att avslå folkomröstningen krävs alltså tio ytterligare nej-röster.
Moderaterna har 9 mandat. Anders Josefsson, (M), säger att partiet vill se frågeställningen innan partiet tar ställning, och att de ska finnas två realistiska alternativ som kan leda till förändring. Han har en oro att byskolornas framtid kan sättas på spel.
Landsbygspartiet har ett mandat. Erland Nilsson, säger att han vill se frågan innan han bestämmer sig. Han är nöjd med att skolorna i Klöverträsk och Vitå fredats och tänker inte riskera dem. Det lutar åt ett nej, säger han.
Miljöpartiet, Rättvisepartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet säger ja till en folkomröstning.
Carina Sammeli, (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, sade att beslutet om framtidens skola inte betyder att Luleå kommer ha stora skolor.
– VI har skolor från 50 elever till 475 elever, det är små och medelstora skola. Det är olyckligt att debatten handlat om byggnader, för det är annat som avgör skolans kvalitet. Lärare är viktigast och lärarbristen har ökat.
Så berättade hon om satsningen på att möta bristen. 10,5 miljoner kronor extra för nästa år. Bland annat, 5 miljoner för att behålla äldre lärare, 2 miljoner för att anställa en personalbuffert och 2 miljoner sätts på ett pilotprojekt som ska pröva olika modeller för att frigöra lärares tid för att fokusera på undervisningen.
Lärarförbundet hade hoppats på pengar för att minska det som upplevs som orättvisan med lärarlyftet som gett vissa lärare mer i lön.
– Jag upplever också det som orättvisa, och hade hoppats på friare tyglar från staten, men pengarna är bundna till 48 procent av lärararna, sade Sammeli.