– De sista åren har det blivit mer och mer. Det är ingen lugn, puttrig aktivitet, utan det är en störande lek som jag tycker förstör för oss som bor i närmiljön, säger han.
Dessutom tycker han det rimmar dåligt med Luleå kommuns ambition att lansera sig som en ambassadör för ett hållbart samhälle och bli ett fossilfritt samhället fram till år 2050.
– Det ser väldigt illa ut.
Johan Lodin tycker inte det verkar som att myndigheterna tar problemet på allvar.
– Det var den känslan jag hade i somras. Vad jag upplevde var att alla skyllde på varann och att ingen ville greppa frågan.
Han är medveten om att rättsläget är osäkert vad gäller vattenskotrar. Ändå tycker han att det borde vara kommunens ansvar att se till att kommunmedborgare får en god miljö att leva i. Ingen han känner uppskattar bullret.
– Sedan lever vi ju i en del av landet med en väldigt stark maskulin kultur, där det här med allehanda motorfordon är viktigt för väldigt många. Vi har abdikerat inför snöskoteråkningen som får ske lite hur som helst och nu breder samma sak ut sig med vattenskoteråkningen och fyrhjulingarna. Snart har vi inga fria zoner.