Att kommunen ska lägga ned flera skolor på grund av lärarbrist och stora pensionsavgångar är känt och har redan skapat proteststormar i de stadsdelar/byar som drabbas.
Vid torsdagens presskonferens blev planerna än mer konkreta.
Tjänstemännen har tagit fram underlaget till strukturomvandlingen "Framtidens skola", som berör samtliga nio upptagningsområden och ska gälla under en tioårsperiod.
Av underlaget framgår att tio skolor ska läggas ner (se faktaruta). En orsak, enligt skolchefen, är att flera lärare i dag har för få timmar på respektive skola och därför pendlar mellan olika stadsdelar för att nå upp till heltid.
– Vi har många högstadieskolor i dag, vissa med bara en-två klasser. Nu måste vi öka volymerna, med parallella klasser A,B,C. Dels för att ge lärarna heltidstjänst, men också för att säkra elevhälsan och tillgång på kuratorer med mera.
– Det är även viktigt att rektorer inte ska behöva dela sin tid mellan flera skolor, säger Karina Pettersson-Hedman.
Flera anrika skolor försvinner helt och hållet. Andra tillkommer.
I exempelvis Gammelstad ska samtliga f-6-skolor läggas ner och eleverna i stället erbjudas en ny skola i anslutning till Stadsöskolan.
– Det finns mycket mark där, med gott om plats. Men eleverna flyttas ingenstans innan skolan är byggd, säger Carina Lundström, projektledare.
Samtidigt ska större högstadieskolor skapas. Tio blir åtta, eventuellt sju längre fram.
Hertsöskolans högstadieelever flyttas till Örnässkolan. Historiskt har det förekommit ungdomsrivalitet mellan stadsdelarna men skolchefen oroas inte.
– Se på de sociala medierna, där är man "ung i Luleå" och i kontakt med alla möjliga, säger Karina Pettersson-Hedman.
Pettersson-Hedman poängterar att sammanslagningarna i-n-t-e innebär större klasser.
– Klasstorlekarna har inget med detta att göra. Däremot vill vi ha fler parallella klasser.
I byar som Vitå och Klöverträsk försvinner skolorna också, trots högljudda protester.
– Självklart förstår jag missnöjet, vilken symbol en skola är för byarna. Men vi måste titta på elevernas rättigheter till kvalitet på undervisningen långsiktigt.
Stora spöket i bakgrunden är som sagt den skriande lärarbristen.
– Jag är fruktansvärt oroad. Öka antalet platser på lärarutbildningarna. LTU la tvärtom ner sin lärarutbildning. Jag hoppas att vi någon gång får tillbaka ett läracampus, det behövs.
– Sen måste arbetsmiljön och lönerna bli bättre. Först då får vi fler att läsa till lärare och lockar andra tillbaka till yrket, säger Karina Pettersson-Hedman.