Bakterier finns överallt. På våra kroppar och sakerna vi rör vid. De flesta bacillerna är ofarliga. 99,9 procent är jättesnälla och dem vill man inte slå ihjäl med antibiotika, enligt Anders Nystedt som är smittskyddsläkare vid Region Norrbotten. Men så finns de onda bacillerna som gör att vi blir sjuka.
– Det vanligaste sättet att bli smittad är att någon lagar mat med dålig handhygien. Tarmbakterier från människan är de vanligaste – kalsongbakterier. Men även virus kan spridas så här. Det finns anledning att respektera att det finns farliga bakterier i miljön runt i kring oss, säger Anders Nystedt.
Influensans och vinterkräksjukans högtid kallas "vabruari". Så mitt i februari beställde vi prover från ett laboratorium och gick ut för att undersöka hur mycket bakterier som finns på ställen där många Luleåbor petar. Med andra ord, se hur välstädat det är.
– Ett bra experiment för det visar att det finns bakterier och organismer även om en yta ser ren ut. Men folk ska inte få bakterieskräck och inte vilja röra vid saker. Det finns en fara men man ska inte sluta gå på stan, säger Anders Nystedt.
Vår metod används för att kolla städningen på restauranger och i sjukvården. Tryckplattan fångar upp bakterier på en yta för odling i labbet. Men det säger inget om vilka bakterier det är.
– Oftast får vi in tryckplattor från kunder som arbetar för att deras produkter ska vara så rena som möjligt. Det blir en indikation på var det rengörs dåligt och om det finns ställen som är svåra att komma åt, säger Viktoria Fahlgren, mikrobiologen som analyserat proverna.
Vi tog nio prov på olika saker, däribland reporterns egen mobiltelefon. Vi gick till en offentlig toalett, en kortläsare i en butik, en bankomat, en kaffeautomat i stadshuset, en LLT-buss, en självscanner i en matbutik och bestick som du plockar ihop din egen sallad med. Dessutom kollade vi leksaker och möbler på en av stans förskolor.
Alla utom ett klassades som otillfredsställande.
– De är helt överväxta av bakterier och därför går det inte att säga det totala antalet bakterieodlingar, säger Viktoria Fahlgren.
På kortläsaren fanns tre bakteriekolonier per kvadratcentimeter, vilket anses godtagbart.
Resten är alltså underkända. Mer snusk än smittskyddsproblem, säger Anders Nystedt.
– Men jag är inte jätteförvånad. Nu låter jag som en 87-åring, men det där gamla sättet att skura och hålla rent som man gjorde förr har man kanske börjat slarva med. Det är inget jätteproblem, men det kan bli, säger han.
Smittskyddsläkaren säger att resistenta bakterier, som antibiotika inte rår på, blir allt vanligare. De tas ofta till Sverige på utlandssemestern.
– Därför ska man vara noga med handhygienen och definitivt om man varit på offentliga toaletter eller i mataffären. Man ska inte tvätta och sprita sönder händerna, men när man varit på toaletten är det vanligt folkhyfs, säger han.
Han undviker själv bufféer, som salladsbuffén vi testat där det kryllade av bakterier på besticken.
– Som yrkesskadad undviker jag dem. Bufféer är så där och det är faktiskt högst tveksamt. Jag vill inte att folk ska få bakterieskräck och inte våga äta sallad, men jag ser framför mig hur ogynnsamma bakterier sprids från hand till hand, säger Anders Nystedt.