Ett sensationellt skärgårdsbesök
Om jag säger orädd och nyfiken på en ö i Luleå yttersta skärgård, vilket djur tänker du då på?Förmodligen inte bäver?
Foto:
På den gräsbeklädda lilla ön som utgör ena sidan vid inloppet finns ett hål.
I det hålet bor det en bäver.
- Den är helt orädd och man kan åka båt förbi utan att den blir rädd. På andra sidan finns ännu ett hål.
Aldrig tidigare på Rödkallen
Olle Wikström har varit på Rödkallen sedan 1962 och han har aldrig tidigare sett en bäver.
Fotografen Pär Bäckström ställer sig på pass mitt emot boet.
Så, när vassklipparbåten åker förbi tittar bävern ut. Till synes vill den se vad det är som låter utanför porten.
På länsstyrelsen är Rolf Gustafsson mycket skeptiskt när vi ringer.
- Om det är en bäver, vilket jag betvivlar, så är det mycket ovanligt, säger han.
Men när vi skickar bilderna, och talar med honom igen, så är han övertygad.
- Det är faktiskt en bäver och det får jag säga är en sensation. Framför allt där ute där det nästan inte finns någon skog. Jag har talat med kollegorna här och det är ingen som hört talas om det förrut.
Bävern livnär sig på bark och löv och det är tillgången på föda som kommer att avgöra om den klarar sig. Det och om den får tillräckligt med livsrum.
Konstiga spår över isen
Under vintern hade någon uppmärksammat ett konstigt spår över isen och tolkat det som att en säl hasat sig över till ön. Nu, när bävern setts, spekuleras det i att det var spåren av den som synts.
Enligt Gustafsson är det unga bäverhannar som vandrar iväg och han finner det inte otroligt att det gått till just på det sättet när bävern hamnat på ön.
Eftersom bävern lever alldeles nära husen och visar sig på dagarna har den blivit en angelägenhet för öfolket. En positiv angelägenhet. Men det finns annat i djurlivet som man inte tycker är lika bra.
De två rävarna som i år finns på ön och som kalasar på sjöfågelägg och fågelungar skulle Rödkallens befolkning gärna vara utan.
Fakta/Bäver
Bävern, Castor fiber, är vårt lands största gnagare.
Den kan bli cirka 70-100 cm lång, svansen därtill 30-40 cm, och väga 18-22 kg. Den är främst vattenlevande och nattaktiv och därför svår att få syn på.
I slutet på 1800-talet utrotades den svenska bävern. Den jagades för dess värdefulla päls och bävergällens "undergörande" egenskaper.
På 1920-talet och 1930-talet inplanterades bävern igen och 1939 bedömdes stammen till cirka 400 individer.
År 2000 fanns det cirka 100 000 bävrar i hela landet.
Det råder en viss osäkerhet hur pass bra bävern klarar sig i saltvatten. Den förekommer utmed norska kusten och svenska västkusten, samt i vårt bracka vatten utmed ostkusten.
Bävern måste ha tillgång på sötvatten att dricka, och för att tvätta bort saltet ur pälsen, vilket annars förstör den värmeisolerande förmågan.
Vidare, kan inte bävern rent fysiologisk separera saltet på samma effektiva sätt som andra havslevande däggdjur. Detta medför att den i och med detta har en fysiologisk begränsning för sin utbredning, men kan likväl etablera sig i områden med låg salthalt.
Den kan bli cirka 70-100 cm lång, svansen därtill 30-40 cm, och väga 18-22 kg. Den är främst vattenlevande och nattaktiv och därför svår att få syn på.
I slutet på 1800-talet utrotades den svenska bävern. Den jagades för dess värdefulla päls och bävergällens "undergörande" egenskaper.
På 1920-talet och 1930-talet inplanterades bävern igen och 1939 bedömdes stammen till cirka 400 individer.
År 2000 fanns det cirka 100 000 bävrar i hela landet.
Det råder en viss osäkerhet hur pass bra bävern klarar sig i saltvatten. Den förekommer utmed norska kusten och svenska västkusten, samt i vårt bracka vatten utmed ostkusten.
Bävern måste ha tillgång på sötvatten att dricka, och för att tvätta bort saltet ur pälsen, vilket annars förstör den värmeisolerande förmågan.
Vidare, kan inte bävern rent fysiologisk separera saltet på samma effektiva sätt som andra havslevande däggdjur. Detta medför att den i och med detta har en fysiologisk begränsning för sin utbredning, men kan likväl etablera sig i områden med låg salthalt.
Så jobbar vi med nyheter