Professor: ”En viktig kraft”

Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, hoppas att #metoo-kampanjen och alla dess efterföljare ger en positiv och bestående effekt.

21 november 2017 21:00

Det är långtifrån första gången det larmas om sexuella trakasserier i arbetslivet, konstaterar Lena Abrahamsson, som forskar i genus och jämställdhet vid LTU.

– Det är många, till exempel företag och fackförbund, som har infört olika varianter nolltolerans mot sexuella trakasserier och många kvinnor har berättat om det i olika sammanhang. Men det är första gången det får det här stora genomslaget.

Är du förvånad?

– Ja och nej. Både jag och andra vet ju att det har förekommit. Jag har själv upplevt sexuella trakasserier, även om det inte var så grovt som jag har läst att en del andra har varit med om. Däremot är jag lite förvånad över vilken stor, positiv och viktig kraft kampanjen blivit.

Varför just nu?

– Kanske är det så att tiden är mogen. Det är ofta så med den här typen av större samhällsfenomen, att det är många behov som sammanstrålar och när de gör det, slår det igenom.

Som forskare i arbetsvetenskap tycker hon att det finns en viktig poäng i att olika yrkesgrupper går ihop och berättar om vad de upplevt på sina arbetsplatser. Medan allvarligare brott kanske polisanmäls och förhoppningsvis åtgärdas, riskerar mindre grova beteenden att aldrig komma fram i dagens ljus. Men även i de fall det inte handlar om grova brott kan de få stora negativa konsekvenser för arbetsmiljön, påpekar hon.

– Det kan det bli så att kvinnor känner att de måste undvika att vara ensamma med vissa personer, att de går omvägar och vaktar på sin klädsel och sitt beteende.

Det kan handla om kommentarer i vardagen, att någon går ”för nära”, sexistiska skämt och menande blickar – sådant som kanske inte går att anmäla men som kvinnor ändå behöver anpassa sig till.

– Det är ett psykosocialt arbetsmiljöproblem. Det är också så att de små grejerna i vardagen bidrar till att möjliggöra allvarligare övergrepp.

Själv har hon skrivit under uppropet #teknisktfel bland kvinnor i teknikbranschen på grund av egna erfarenheter som inträffade för längesedan.

Kan det finnas några negativa konsekvenser av att anklaga män så här brett, när de kanske inte riktigt får en chans att försvara sig?

– De har haft chans att försvara sig i decennier. Man har alltid lyssnat på dem när de har sagt att ”tjejer förstår inte skämt.”

Däremot tycker hon att det finns skäl att gå fram lite försiktigt, så att man inte anklagar alla män.

– Jag vet att många känner sig påhoppade. Det är viktigt att komma ihåg att det är ju faktiskt ett beteende som anklagas, inte en grupp människor. Men jag tror inte det är någon större fara, snarare har jag märkt på min egen arbetsplats att det har uppstått nyttiga samtal tack vare #metoo. Alla får chansen att tänka efter.

Fakta

I början av oktober publicerade The New York Times en artikel där flera kvinnor anklagade en känd filmproducent för sexuella trakasserier och våldtäkt. Skådespelerskan Alyssa Milano la ut ett inlägg på sitt Instagram-konto som inleddes med orden ”Me too” och berättade att hon också var drabbad. Hon uppmanade samtidigt andra kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier att skriva en statusuppdatering med texten ”Me too”. Därefter spred det sig som en löpeld över Internet, inte minst till Sverige. De senaste veckorna har kvinnor i en rad branscher slutit upp i #metoo-upproret. Det handlar om musiker, skådespelare, jurister, sångare, politiker och kvinnor i teknikbranschen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!