Eftersom regerings- och budgetförhandlingarna mellan S, MP, C och L inte ledde till någon samverkan kommer M:s och KD:s gemensamma reservation, som även får stöd av SD, med all sannolikhet vinna onsdagens budgetomröstning i riksdagen. Det betyder bland annat att flygskatten, som infördes den 1 april i år, slopas från den 1 juli 2019.
– Just den frågan tycker jag är bra, säger Niklas Nordström som i övrigt beklagar att regeringen tvingas administrera en annan budget än sin egen:
– Väldigt illa. Det är inte bra att det inte finns en regering som kan bära budgeten.
Nordström, som är ordförande i intresseorganisationen Svenskt flyg, har från start varit kritisk till flygskatten och hoppas att den begravs för att aldrig komma tillbaka. I stället vill han att en ny regering ska arbeta utifrån den färdplan flygbranschen tagit fram för initiativet Fossilfritt Sverige. Färdplanen trycker bland annat på vikten av teknikutveckling och inblandning av biobränsle.
– Alla är klara över att vi måste minska klimatpåverkan, frågan är bara hur. Det behövs ett batteri av åtgärder.
Behövs inte ekonomiska styrmedel för att få människor att välja till exempel tåg i stället för flyg?– Ska det göras något måste det vara på global nivå. Samtidigt vill vi att människor ska flyga, det är bra att människor reser. För besöksnäringen har Sverige lagt upp en strategi som bygger på att öka antalet internationella besök.
Svenskarnas flygresande står för lika stora utsläpp som all biltrafik i Sverige. Det finns också flera frågetecken kring effekterna av biobränsle för flyg. Dels är tillgången till råvaran begränsad, dels kvarstår delar av klimatpåverkan genom utsläpp av vattenånga på hög höjd.
– Det är komplext och man kommer behöva jobba på många fronter. Branschen måste genomgå stora förändringar, säger Nordström.
Annika Eriksson, distriktsordförande för MP i Norrbotten, är kritisk till att M och KD tar bort flygskatten.
– Helt galet när vi diskuterar hur vi ska rädda världen och få ned koldioxidutsläppen, säger hon.
Eriksson säger att teknikutveckling och bränsleskifte är en del av lösningen, men att flygskatten behövs för att premiera transportmedel som påverkar klimatet mindre. Hon är också orolig för att en krympt miljö- och klimatbudget, som M och KD föreslår, kan göra att Sverige tappar trovärdighet i internationella sammanhang som det pågående klimattoppmötet i polska Katowice.
– Vi skulle kunna ha ett ledarskap internationellt, men då måste vi också visa att det går här hemma, säger Eriksson.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) från Luleå tycker att problemet med flygskatten är att den innebär en merkostnad för inte minst besöksnäringen och att det påverkar Sveriges konkurrenskraft negativt. Han pekar också på att den slår extra hårt mot till exempel norra Sverige.
– Att ta bort flygskatten är ett sätt att hålla samman landet, säger Karlsson.
Flygskatten har enligt regeringens utredning en effekt som begränsar flygets tillväxt, men Karlsson beskriver den som "plakatpolitik" och en åtgärd som riskerar att stå i vägen för klimatsatsningar i näringslivet.
– Oerhört mycket händer i Sverige, ta bara stålproduktionen på SSAB och de projekt man har för att göra den fossilfri. Sverige kan vara ett föregångsland för hur man bedriver klimatpolitik och vågar satsa på klimatinvesteringar för att få ned utsläppen.
Riskerar ni inte den ställningen genom att minska miljö- och klimatbudgeten?– Jag tycker inte det. Det handlar om att våga satsa på rätt saker också. Vi har föreslagit att en del av biståndet ska gå till klimatbistånd. Det är ett bra sätt att använda pengarna så att vi verkligen kan se till att vi får bättre klimat i hela världen.
M och KD föreslår också att den extra indexeringen av drivmedelsskatterna – två procentenheter utöver konsumentprisindex – slopas den 1 juli. Partierna vill även höja brytpunkten för statlig inkomstskatt och avskaffa den så kallade pensionärsskatten. Dessutom innehåller budgetreservationen anslag till Statens servicecenter, Lantmäteriet och Skatteverket för att de ska kunna etablera ersättningsjobb i Kiruna när Radiotjänst avvecklas.
En ny regering kan lägga en ändringsbudget, men de inkomstskatter som fastställs för 2019 ligger kvar till åtminstone den 1 januari 2020.