– Det känns fruktansvärt att det får gå till på det här sättet i Sverige, säger hon.
Hon ansökte om lärarlegitimation hos Skolverket i oktober. Trots giltigt examensbevis och trots att hon betalat avgiften på 1500 kronor lyser legitimationen med sin frånvaro sju månader senare.
– Först driver man igenom en reform som ska vara en statushöjare, sedan är det upp till oss att betala för en handläggning som inte fungerar. Det är jättemärkligt.
Via både mejl och telefon har Emma Johansson kontaktat Skolverket för att få ett svar på vad som hänt.
Utan att lyckas.
– De har bara svarat att det inte fattats något beslut ännu och att beslutet ska skickas till mig via mejl.
Under tiden som hon kämpat för sin lärarlegitimation har Emma Johansson vikarierat på lågstadiet på Boskataskolan.
Nu har hon blivit erbjuden en fast tjänst – som hon inte kan få utan sin lärarlegitimation.
– Det är helt galet. Att man trivs där man jobbar och att det klickar med en barngrupp, det borde vara faktorer som är värda mer än ett papper. Jag vet dessutom många som står inför samma problem som jag.
De långa väntetiderna på lärarlegitimationer är ett nationellt problem. Lärarförbundets ordförande har kallat det för ett ”byråkratiskt haveri”.
Lärarförbundet har ställt hårda krav på att regeringen ska skjuta till pengar så att handläggningstiderna snarast ska vara nere i maximalt fyra månader och inom två år maximalt åtta veckor.
Ett förslag från Lärarförbundet är att nya ansökningar bör få företräde framför behörighetskompletteringar, men så blir det inte.
– Vi beklagar att lärare kommer i kläm på grund av våra långa handläggningstider. Enligt reglerna ska vi utfärda en legitimation inom fyra månader efter att ansökan är komplett men det uppnår vi inte. En orsak är att regeringen flera gånger ändrat reglerna vilket har lett till ett ökat söktryck. Vi räknar med att vara nere i fyra månaders handläggningstid i september, säger Mattias Ragert, pressansvarig på Skolverket.
Det är heller inte bara en fråga om pengar och mer personal, enligt Skolverket.
– Vi är beroende av hjälp från andra myndigheter och lärosäten i vår handläggning. Och att anställa mer personal innebär samtidigt att erfarna handläggare måste lägga ned tid på att lära upp de nya, säger Zara Warglo, tillförordnad enhetschef, till Lärarnas tidning.