Metaller från döda kan få nytt liv

En lagändring innebär att numera återvinns metall på Örnäs begravningsplats. Förra året samlades över 200 kilo in från döda.

4 mars 2019 05:00

Begravningslagen förändrades i juli 2016 och innebär att implantat eller andra metalldelar som blir kvar efter en kremering måste återvinnas.

Det handlar om stora mängder metall som det norska företaget Fønix miljø tar hand om från Sveriges 57 krematorier.

Bara under ett år återvanns 30 ton.

I mitten av 1800-talet växte en ny rörelse fram, när eldbegängelseföreningar bildades över hela världen. Världens första krematorie byggdes i Milano och Washington 1876.

Nio år senare genomfördes den första kremeringen i Sverige, när stoftet efter disponenten Ernst Kjellstedt från Örebro brändes.

Luleå fick sitt första krematorium 1930. Vid det laget fanns ytterligare fyra anläggningar i Sverige.

Under de två senaste åren har över 1 300 kremeringar genomförts på Örnäs begravningsplats. Det är de högsta siffrorna sedan starten 1930.

– Lagändringen är bra. Jag har arbetet med det här i 45 år och det är på tiden att vi börjar ta till vara på metallen. Det har diskuterats i många år, berättar kyrkogårdsarbetare Anders Stefansson.

I en galvaniserad behållare förvaras metallen som separerats från askan. Det handlar om höftkulor, knäproteser eller benspikar. I lådan ligger också spikar, gångjärn eller andra kistdetaljer.

Det handlar mestadels som järn eller titan, men också en del guld tas tillvara.

Efter varje kremering återstår i snitt cirka två hekto metallskrot.

Stora metalldelar sorteras ut för hand, medan andra gallras ut via askberedaren som maler askan till finare stoft.

Innan lagändringen brukade metallen grävas ned i ett område i anslutning till kyrkogården.

– Jag ser inga etiska dilemman som gör att vi inte kan återvinna metall. Höftkulor eller knäproteser är inte något som tillhör kroppen, säger driftledaren Peder Pallin.

Personalen gör ingen hemlighet av återbruket som brukar nämnas vid varje studiebesök.

– Anhöriga brukar för det mesta tycka det är bra att faster Agdas knäskålar tas till vara. Den vanligaste reaktionen är snarare förvåning över hur mycket metall som samlas in.

Överskottet från återvinningen vid krematorierna går till Allmänna arvsfonden. Från hösten 2016 till årsskiftet 2018/19 har fonden fått närmare 100 miljoner kronor.

Bara i Luleå motsvarade insamlingen ett värde av 1,3 miljoner kronor förra året.

– Ibland får vi önskemål från anhöriga som vill placera klockor eller andra metallföremål i kistan. Det går bra under förutsättning att vi får ta bort batteriet. De riskerar att explodera i ugnen. Av samma skäl måste pacemakers plockas bort innan kremering, berättar driftledaren Peder Pallin.

Kremationer

2017 avled 91 972 personer i Sverige. 81,27 procent kremerades, vilket placerar Sverige på en fjärde plats i Europa efter Schweiz, Slovenien och Danmark.

För norrbottnisk del var antalet kremationer 1 300 i Luleå samt 285 i Kiruna.

Sedan starten 1930 har totalt 33 951 norrbottningar kremerats i Luleå avslöjar en nummerbricka i krematoriet.

Sverige har i dag 57 krematorier. Tre drivs av kommuner: två i Stockholm och en i Tranås.

Under 2018 tog Länsstyrelsen i Norrbotten emot 186 ansökningar från anhöriga om att strö ut askan på annan plats än begravningsplats. 174 beviljades, varav 81 över vatten.

Källa: SKKF (Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund).

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Mikael Leijon -

Ämnen du kan följa