Ett förslag till ny kommunal kostnadsutjämning, som ska ersätta "Robin Hood-skatten", har setts över i den statliga utredningen ”Lite mer lika” och i februari kom utredaren Håkan Sörmans slutbetänkande.
Därefter har utredningen varit ute på remissrunda hos kommunerna.
Inför nästa vecka, den 6 maj, ska kommunstyrelsens arbetsutskott ta ställning till tjänstemännens remissvar – och där riktas skarp kritik mot hur utjämningssystemet slår mot Luleå.
Om förslaget röstas igenom i riksdagen blir nämligen Luleå nettobetalare med 4 716 kronor per invånare när systemet slår fullt ut år 2023 – 1 023 kronor mer än i dag.
Luleå blir därmed landets tredje största nettobetalare efter Umeå och Solna.
– Tyvärr riskerar Luleå att bli en stor förlorare. Det blir cirka 80 miljoner ytterligare som vi i så fall måste få fram med effektiviseringar och besparingar, säger kommunalråd Niklas Nordström (S).
Ekonomichef Jan Öström ifrågasätter den korta införandeperioden (2021-2023) och menar även han att det nya förslaget missgynnar Luleå radikalt.
I stället anser kommunen att det borde vara ett tak på 700 kronor per invånare – alltså 4 000 kronor mindre än vad förslaget anger.
– Det här får orimliga effekter. Det kan inte vara rimligt att Luleå ska drabbas så hårt. Vi tappar i princip en halv krona på skatten på tre år, säger ekonomichefen.
Orsaken till att Luleå får betala ett högt pris är främst kommunens goda socioekonomiska läge. Till detta räknas bland annat sysselsättning, utbildningsnivå, inkomster, hälsotal och andel invånare med utländsk bakgrund.
– Luleå anses ha stora strukturella fördelar, jämfört med andra kommuner. I grunden är det ju positivt att vi har en så bra socioekonomi, men nu blir det tyvärr en stor belastning i stället. Det känns inte alls bra, säger Jan Öström.
Även Luleås befolkningstäthet vägs in av utredaren, och trots alla omkringliggande byar ligger kommunen väl till även i de beräkningarna.
– Luleå har hög tätortsgrad (andel av befolkning som bor i tätorten, reds anm) men det är inte en lika viktig faktor som socioekonomin.
De skolnedläggningar som nu har beslutats har delvis motiverats med att Luleå har alltför stora fastighetsbestånd och dessutom ett eftersläpande underhåll men sådana ekonomiska utmaningar vägs däremot inte in i det föreslagna utjämningssystemet.
– Det här handlar om bara om strukturella variabler.
Regeringen väntas lägga en proposition i höst. Jan Öström befarar att kritiken från Luleå blir verkningslös – och att förslaget går igenom i riksdagen.
– Magkänslan är att man beslutar om något som är väldigt snarlikt detta förslag. Trycket är så pass stort från de kommuner som tjänar på det nya systemet – landsbygds- och glesbygdskommuner som har en utsatt ekonomi.
– Förslaget är välkommet i länet i övrigt, där finns en stor vilja att få detta på plats. Det är ju bara vi, Boden och Piteå som förlorar på systemet, allra mest vi.
Vad blir följden för kommunens verksamheter?
– Det beror på den politiska inriktningen, men en sak är klar – detta kommer märkas. Det kommer få jättestora effekter. Att värna om kärnverksamheterna är den stora utmaningen nu, säger Jan Öström.