LKAB-toppen avgick: "Tuff period"

Sten Jakobsson hade arbetat i ledande roller inom ABB-koncernen när han år 2014 blev ny styrelseordförande efter Marcus Wallenberg.

Hans år i styrelsen har inneburit svåra utmaningar för den statliga gruvjätten.

– Oerhört tuff period, med stora förändringar för att bolaget ska vara redo för framtiden. Men sista halvåret har vi haft medvind med malmpriserna. Kul att vi kunde rapportera ett bra resultat i dag. Bolaget kan snart återgå till att dela ut pengar igen.

– En ledargestalt, med lång erfarenhet av att leda organisationer och verksamheter. I det avseende har jag stort förtroende för Göran Persson. Sen får han se till att omge sig med människor som har mer industriell erfarenhet. LKAB är beroende av folk som förstår industrins utmaningar – och som även kan utmana ledningen i vissa frågor.

Även vd Jan Moström – som tog över LKAB hösten 2015 när malmpriserna låg på de lägsta nivåerna någonsin (cirka 37 dollar) – gladdes åt de starka siffrorna i 2017s första kvartalsrapport.

LKAB gjorde en vinst på 1,7 miljarder kronor – att jämföra med 171 miljoner kronor samma period i fjol.

Jan Moström pekar på tre samverkande faktorer – den positiva prisutvecklingen på järnmalm, bättre konkurrenskraft med ökade volymer, samt kostnadskontrollen.

– Allt detta i kombination gör att vi har ett starkt kvartal, både lönsamhetsmässigt och sett till kassaflödet. Prisnivåerna har påverkat mycket men vi har också tagit tillbaka vår konkurrenskraft.

De senaste månaderna har dock malmpriserna fallit, med uppemot 30 procent.

– 93 dollar som högst första kvartalet men nu har vi varit nere under 63 dollar. En enorm rörlighet på marknaden.

– Vi är tvungna att leva i en väldigt volatil värld. Därför är konkurrenskraften så viktig.

Under årsstämman, i summeringen av fjolåret, gav Jan Moström delvis en mycket dyster tillbakablick på affärsplanen 2016.

Då var siktet delvis på att rentav avveckla LKAB redan år 2030-35, eftersom bolaget inte längre skulle vara lönsamt därefter utifrån nuvarande produktion och huvudnivåer.

– Vi gör alltid långtidsplaner. Vår enda reella tillgång är vår malm och de tillgångar vi har nu räcker bara till 2030-31. Samtidigt sker mineraliseringar under de nuvarande huvudnivåerna, det som ska bli malm, men vi har ännu inte beskrivit hur den brytningen och utbyggnaden ska finanseras och ske.

– Svårt, men om vi ska fortsätta följa de utbyggnader som redan har tagits i drift måste det ske mellan år 2022-2025.

Omfattande effektiviseringssprogram har skett under 2015-2016, uppemot 500 arbetstillfällen har försvunnit redan.

Och Jan Moström utesluter inte ytterligare sparpaket.

– Går vi in i en extrem lågkonjunktur igen, måste bolaget hantera det. Men förhoppningen är att inte hamna i fler sparpaket.

De utdragna tillstånds- och miljöprocesserna är också orosmoln framöver.

– Anledning för regering och riksdag att säkerställa mer effektiva processer.

Även de fördröjda samhällsomvandlingarna i Gällivare och Kiruna innebär fortsatta utmaningar och avgående styrelseordförande Sten Jakobsson anser att kommunerna har brustit i eget ansvar.

– Det går för sakta. LKAB ersätter det vi skadar – vatten, avlopp, el och gator med mera men för att det ska kunna byggas nya fastigheter krävs att kommunerna är ute i ett mycket tidigare skede med detaljplanerna och infrastruktur för småindustri, handel och bostäder.

Jan Moström håller med.

– Kommunerna måste öka tempot. Finns det inga områden att flytta till, då har vi problem.

I sammanhanget ska sägas att LKAB också – till slut – bekostade den nya dragningen av E10, efter utdragna förhandlingar med kommunen.

Men Kirunaborna kan inte räkna med att gruvjätten också finansierar en ny järnvägsstation, utöver den nuvarande som många anser vara temporär.

– Vi anser inte att den är provisorisk, säger Jan Moström.

– Vår uppfattning är att vi redan har ersatt Kiruna med den nuvarande stationen.