Lärarfacken om högstadiebyn: "Hemskt opersonligt för eleverna"

Redan i samband med Framtidens skola var Lärarförbundet kritiska till planerna på en stor centrumskola.

– Vi tackade de 17 gudarna när den skolan inte klubbades, säger Bo Ericsson.

Han blir inte mer övertygad av det nya förslaget – en högstadieby med plats för tusen elever – som på sikt innebär att flera befintliga högstadieskolor försvinner.

– Alla medborgare vill ha någon form av samhällsservice och då är skolan viktigast av allt, så att bostadsområdena ska överleva.

Läs mer: Extra: S vill bygga högstadieby – för tusen elever

Se: Hela pressträffen med Socialdemokraterna

Bo Ericsson tror inte att vinsterna med stordriften överväger.

– Det kan finnas fördelar med större enheter, men nackdelarna är flera. Det blir hemskt opersonligt för eleverna. Visst, gymnasiebyn har funkat bra – men glöm inte att det handlar om äldre elever.

Han pekar också på att många lärare föredrar mindre skolmiljöer.

– Många av våra medlemmar söker sig ut i bostadsområden med mindre skolenheter, där man känner alla elever. Det blir mer familjärt. Stora enheter däremot drar med sig en massa sociala problem, särskilt i den åldern. Utanförskap med mera. Det finns forskning som visar det.

– Som förälder skulle jag inte vara särskilt road av att ha mina barn i en så stor skola. Att släpa in tusen högstadieelever in till stan tror jag inte på, säger Bo Ericsson.

Lika skeptisk är han till elevunderlaget.

– Hur ska de skramla ihop tusen högstadieelever? I så fall måste nästan varenda högstadieskola i bostadsområdena stängas.

Lärarförbundets ordförande uttrycker besvikelse över att S redan har så långt skridna planer.

– Det verkar redan klappat och klart, utan att vi har tillfrågats. Och S har väl stöd hos M, det är ingen rymdforskning. Men jag tror inte att de får stort stöd hos samhällsmedborgarna. Jag hoppas att folk reagerar, säger Bo Ericsson.

Även Ingela Hörnell, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Luleå, ställer sig avvaktande till förslaget.

– Oron bland mina medlemmar handlar om vilka fler skolor som ska läggas ned nu?

Hon varnar för stordriftens nackdelar.

– Särskilt vad gäller anonymiteten. På mindre skolor har man som lärare koll på alla elever. Det är enklare att jobba tillsammans då. Ur elevperspektiv kan det finnas risk för ett utanförskap på stora skolor.

Hon varnar nu för att högstadiebyn innebär en ökad elevsegregation, mot bakgrund av det fria skolvalet och kostnaden för föräldrar som väljer en annan skola än den deras barn har placerats i.

– Vi vet, utifrån forskningen, att framgångsrika skolor har en blandning av elever med olika bakgrund – men vilka grupper söker sig till en skola i centrum? Jag ställer mig frågande till om exempelvis föräldrar till invandrarelever söker sig till andra skolor än de som de hänvisas till? Det riskerar att öka segregationen då inte alla har den ekonomin att de har möjlighet att välja.

Hon hänvisar också till elevunderlagen på friskolorna, som inte heller har en tydlig mix av elever.

– Redan där finns tendenser till segregering.

Lärarnas Riksförbund kräver att Socialdemokraterna och andra politiker bjuder in deras medlemmar till samtal kring stordriften i en högstadieby.

– Vi har redan träffat den nya barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, då vi framförde att vi vill träffa politiken oftare för att kunna dryfta våra funderingar och farhågor. Vi förväntar oss att vi får delta i den fortsatta processen mer, säger Ingela Hörnell, Lärarnas riksförbund.