Det är mitt i natten på akutmottagningen vid Sunderby sjukhus och ST-läkaren Ida Skeppar är mitt uppe i ännu ett slitsamt arbetspass. Bristen på sjuksköterskor gör att platserna på vårdavdelningarna är alldeles för få, vilket gör att det blir stopp i systemet på akuten.
– Det har blivit värre och värre och värre och det blir så här oftare och oftare och oftare. Jag är väldigt frustrerad och ledsen, säger Ida Skeppar som berättat om sina upplevelser i ett Facebookinlägg som fått stor spridning.
På fredagen hade Sunderbyn 154 disponibla vårdplatser för vuxna patienter med somatiska åkommor. Det borde vara mellan 185 och 190, enligt sjukhusledningen.
Ida Skeppar anser att det finns två huvudsakliga skäl till att situationen är så besvärlig. Dels tycker hon inte att regionledningen tagit sjuksköterskorna och deras arbetsmiljö på allvar. Ett antal sjuksköterskor har sagt upp sig, inte minst när hematologen och den palliativa avdelningen respektive lungavdelningen och infektion slogs ihop.
Hon pekar också på hyrstoppet för grundutbildade sjuksköterskor, som infördes den 1 oktober och som lett till ett bortfall motsvarande åtta heltidsarbetande. Sedan den 1 november är det dessutom stopp för specialistsjuksköterskor, med vissa dispensundantag.
– Man har sett på massor av håll att sätter man stopp går det inte bra. Man måste fasa ut hyrpersonalen långsamt.
Regionledningen har från början varit öppen med att hyrstoppet får konsekvenser för tillgängligheten på kort sikt.
– Men man inser inte vad de konsekvenserna är. De är att patienter far illa. Jag tycker inte att det är acceptabelt över huvud taget.
När Ida Skeppar kliver på ett nattpass på akuten kan det finnas en till tre lediga vårdplatser på hela Sunderby sjukhus. Kanske kommer det ganska snabbt en handfull patienter som måste läggas in. Då börjar försöken att lösa en omöjlig ekvation. Vilka patienter är i tillräckligt stort behov av en av de åtråvärda platserna? Och vilka måste tillbringa natten på akuten?
– Ofta har vi en hjärtintensiv plats ledig och den behöver vi värna, den är för svårt hjärtsjuka och där kan jag inte lägga in en patient som väntar på vårdavdelning av kommunen. Men det är den som far mest illa av att ligga på akuten. Hur ska jag tänka där?
Ibland kan de patienter som övernattar på akuten få en säng, men i många fall får de ligga på en brits. Det finns heller ingen varm mat och bara akuta läkemedel. Andra mediciner måste hämtas på avdelningarna, av den hårt pressade personalen.
Ida Skeppar är noga med att poängtera att den som är sjuk måste söka vård. Hon uppmanar dem som behöver uppsöka akuten att ta med läkemedel för 24 timmar, en läkemedelslista och kanske till och med lite mat och vatten.
Samtidigt vädjar hon till regionledningen att göra något för att omedelbart förbättra situationen.
– Det är jättebra med långsiktiga lösningar, men vi behöver kortsiktiga lösningar också. Det vi behöver är vårdplatser. Just nu har vi ingen patientsäkerhet.
De satsningar regionen gjort, till exempel på lönetillägg för sjuksköterskor, anser Ida Skeppar inte är förankrade hos personalen. Hon tycker att regionledningen borde lyssna mer på medarbetarna för att få en korrekt bild av verkligheten och att arbetsmiljö, scheman och arbetstidsförkortning borde prioriteras före lön.
Kristina Myhr-Eriksson, närsjukvårdschef i Luleå–Boden, håller inte håller med om att ledningen inte är lyhörd.
– Jag tycker vi är väl införstådda med situationen och vi försöker lösa situationen tillsammans. Men vi är i en besvärlig situation, säger Myhr-Eriksson.
Hon anser att betydelsen av hyrstoppet tenderar att överdrivas, men erkänner att sammanslagningarna av avdelningar – inte minst lung- och infektionsvården – varit misslyckade. Redan på måndag flyttar lungavdelningen tillbaka till sina ordinarie lokaler, efter att regionen lyckats rekrytera till infektionsavdelningen.
Att behålla hyrstoppet ser Myhr-Eriksson som nödvändigt för att få effekt på lång sikt.
– Att ta tillbaka inhyrda skulle underminera våra chanser att rekrytera egna medarbetare.
Hon poängterar att regionledningen tar situationen på stort allvar och att vårdplatsläget och personalfrågan har högsta prioritet. Nu förstärks akutmottagningen med vårdplatskoordinatorer och förhoppningen är att ett antal platser på avdelningarna kan öppnas efter trettonhelgen.
I mitten av februari ska vårdplatserna vara så många att det inte ska ta stopp i flaskhalsen på akuten. Myhr-Eriksson tror att regionen kommer att kunna rekrytera både nyutexaminerade och mer erfarna sjuksköterskor under våren och att vårdplatsläget kommer att förbättras.
– Vi tror starkt på de åtgärder vi planerar kommer få positiva effekter.