Norrbottens Media når Kurt Budge per telefon i England, dagarna efter beskedet att länsstyrelsen inte tänker ta ytterligare ställning gällande gruvbolagets ansökan om att starta en gruva i Kallak.
I cirka två och ett halvt år har han verkat för att få ett bearbetningstillstånd godkänt i Kallak.
Men Beowulf minings vd beskriver hur allt vändes upp och ner i början av 2016, när Högsta förvaltningsdomstolen rev upp ett tidigare positivt regeringsbeslut om gruvbrytning i småländska Norra Kärr, vilket innebar utvidgade regler för hur tillståndsprövningarna för nya gruvor görs.
– Om det inte vore för Norra Kärr, skulle vi ha fått tillstånd att bryta redan 2016.
I stället krävde både länstyrelsen och, senare, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att nya utredningar måste ske innan ett tillstånd kunde beviljas, inte minst gällande hur en framtida gruvbrytning påverkar världsarvet Laponia och rennäringen.
Gruvbolaget gick myndigheterna tillmötes och utförde en ytterligare miljökonsekvensanalys, som presenterades i slutet av april.
Men trots det vill inte länsstyrelsen ta ställning, vilket skapar stor frustration. Inte minst kritisk är Kurt Budge gällande bristen på feedback kring vad länsstyrelsen anser inte vara utrett.
– Under min karriär har jag vant mig vid fortlöpande och bra dialog med myndigheter. Så hade det funkat även gällande Kallak fram till 2014, när jag anslöt till bolaget. Men därefter har inte länsstyrelsen kunnat precisera vad mer som behöver utredas från vår sida.
Tidigare yttranden från RAÄ och Naturvårdsverket har han egentligen inga invändningar mot.
– De har redan konstaterat att det inte sker någon direkt påverkan på världsarvet.
Ändå hamnar ärendet i låst läge.
– Så länge länsstyrelsen skjuter ärendet vidare till andra myndigheter, vill de inte engagera sig alls. Oerhört frustrerande.
Samtidigt understryker Kurt Budge att Beowulf mining har reparerat de tidigare dåliga relationerna med berörda samebyar och miljövänner.
– Det var en period när förra bolagsledningen stötte sig med markägarna och den samiska befolkningen. Det är historia nu. I stället har vi byggt ett förnyat förtroende gentemot Jokkmokk, där både kommunalråd och lokala entreprenörer stöttar oss.
Han hänvisar också till hur liten yta som gruvbrytningen i Kallak skulle kräva.
– Gruvan utgör bara en tusendel av Laponias storlek och ligger 34 kilometer därifrån. Det finns inga som helst bevis för att rennäringen i Sverige – eller någon verksamhet överhuvudtaget – har gått omkull på grund av gruvbrytning. Tvärtom finns alla möjligheter för näringarna att växa, sida vid sida.
Reaktionerna på Stockholmsbörsen, där Beowulf mining är registrerat, har varit avvaktande sedan i fredags, utan större rörelser.
Kurt Budge påminner ändå om att gruvbolaget genomgick ett stort börsras redan den 1 februari 2017, när länsstyrelsen återsände ärendet om bearbetningskoncession i Kallak till Bergsstaten för fortsatt handläggning.
– Innan det beskedet låg totala bolagsvärdet på cirka 900 miljoner kronor. Efteråt halverades värdet och aktien föll. Vi har återhämtat oss lite grann efter det nu och det positiva är att 54,9 procent av aktieägarna numera är svenska innehavare, säger Kurt Budge.
Kurt Budge har besökt länet flera gånger i vinter och så sent som förra veckan hade han möten med ledande politiker, däribland kommunalråden Robert Bernhardsson i Jokkmokk och Niklas Nordström i Luleå.
– Jag och Niklas Nordström har regelbunden kontakt, inte minst apropå gruvprojektets effekter för nya Luleå hamn.
Men förseningarna i projektet påverkar nu optimismen hos bolagsledningen, aktieägarna och övriga intressenter.
– Alla är mycket frustrerade och förstår att det till slut inte går att investera mer i ett gruvprojekt som aldrig får sitt tillstånd.
Hur mycket har investerats totalt?– 72 miljoner kronor, hittills.
Finns det någon ”deadline” för Kallakprojektet?– (suck) Jag är trött på att vänta men jag har inte gett upp. Jag har ägnat de senaste åren åt att bygga upp bolagets trovärdighet på nytt. Och vi har gjort hemläxan, säger Kurt Budge.