Under förra vinterns snötunga beteskris sökte sig en ensam ren bort från skogarnas meterhöga drivor för att söka mat. Efter många mils vandring, tillsammans med en grupp renar som gått söderut från deras hemtrakter utanför Kalix, klarade han den livsfarliga färden över E4 och hamnade i Rutvik.
Där väckte han uppståndelse när han sprang runt i villakvarteren och åt av folks krukväxter, eller som när han fångades på bild uppe på en släpvagn på en garageuppfart.
LÄS MER: Nya bybon: En ren som är en ensamvarg
LÄS MER: Har du hemlängtan Rudolf?
Bybor engagerade sig för att hjälpa den utsvultna renen komma hem. Renskötaren Dan Abrahamsson i Kalix koncessionssameby kände igen sin ren i tidningen och gjorde flera försök att hämta honom. Men varje gång höll sig renen undan. Våren kom och med den gick Rudolf, medan bybor i den lokala facebookgruppen undrade var han tagit vägen. Det spekulerades om att han kanske fallit offer för rovdjur eller råkat bli påkörd.
Ingen ska ha sett till honom sedan dess. Men så ringde det i Dan Abrahamssons mobil förra veckan.
– De ringde mig från Gällivare skogssameby som var ute och samlade in renar och de sa att de stött på en stor sarv. Det var Rudolf, de hade hittat honom på Rutviksberget, säger han.
I fredags åkte han ner till Brändön och hämtade renen.
– Han är hemma nu med tjejerna i hagen i Påläng. Han får foder, mossa och hö och mår bara bra, säger Dan Abrahamsson och tackar för hjälpen.
– Jag har funderat, varje gång jag kört förbi Rutvik, var han har hållit hus. Man har ju inte vetat om han var död eller levande och den sista observationen var i våras när han var på väg till Gammelstad, säger han.
Sarven, som bör vara fyra eller fem år gammal vid det här laget, kommer nu att hållas i hägn tills det är dags att släppa ut renarna på bete igen.
– Då får vi hoppas att han håller sig med de sina. Normalt ska renarna vara norrut upp mot Överkalix, men du kan ju aldrig säga åt en ren var han ska vara utan de vandrar dit det finns mat, säger Dan Abrahamsson.
Slutligen konstaterar Dan Abrahamsson att krukväxterna i Rutvik kommer att få vara i fred i vinter – men att renens namn för alltid kommer att förbli Rudolf.
– Jag kallar också honom Rudolf nu. Han har inte haft något namn, men nu får han fortsätta att heta Rudolf eftersom det är vad Rutviksborna döpt honom till.