De hade bara känt varandra i drygt ett halvår när han i våras friade till henne.
– Vi hade pratat om det och varit och tittat på ringar tillsammans. Hon sa att det var upp till mig. Och varför vänta när det känns så bra? Dagen efter när hon satt och sminkade sig i köket gick jag ned på ett knä och frågade, säger Christian.
– Jag trodde inte att jag skulle behöva vänta alltför länge. Men det gick fortare än vad jag hade trott, säger Josefine med ett leende.
De hade egentligen tänkt vänta ett tag med att gifta sig.
– Vi trodde inte att produktionsbolaget skulle välja oss, säger han och skrattar.
Det har varit bråda dagar för de båda.
– Vi fick veta att vi skulle få vara med för tre veckor sedan. Så det har verkligen varit snabba ryck, säger han.
I tio dagar har ett tv-team följt varenda steg de har tagit.
– Det var lite pinsamt när jag kom till flygplatsen och de började filma i vänthallen. Alla andra bara glodde på oss. Men man vänjer sig ganska snabbt vid det, säger han.
Vi träffar dem var för sig några timmar innan kvällens bröllopsmiddag på Vineyard i Björsbyn.
Christian har just ätit lunch tillsammans med sin mamma och styvpappa som flugit upp från Småland.
– De var de enda från min sida som kunde komma. Men det är inte så konstigt för det blev ju väldigt kort varsel. Och alla flyg och tåg var slutsålda. Men lite längre fram ska vi ha en stor bröllopsfest i Mullsjö där jag kommer från, säger han.
Var det kärlek vid första ögonkastet när du och Josefine träffades?– För mig var det i alla fall det. Första gången vi träffade babblade vi oavbrutet i fyra eller fem timmar om allt möjligt. Det kändes som att vi hade känt varandra hur länge som helst.
I andra änden av stan får Josefine sitt hår fixat av en kompis till hennes syster som är frisör.
– Jag har alltid fantiserat om ett stort kyrkbröllop. Men utomhusbröllop är också fina. Och det känns roligt att få gifta sig hemma i Luleå. Jag hade inte velat göra det någon annanstans, säger hon.
Håller du med Christian om att det var kärlek vid första ögonkastet?– Kanske inte vid första ögonkastet. Men när vi skildes åt efter vår första träff tänkte jag att han nästan var för bra för att vara sann. Jag trodde inte att någon kunde vara så snäll.
Sedan den dagen har Josefine och Christian åkt fram och tillbaka mellan Uppsala och Mullsjö och hälsat på varandra så ofta de kunnat.
Men det var faktiskt nära att det inte blev något tv-bröllop.
– Det drog ut på tiden. Och till slut tyckte vi att det blev för kort varsel och meddelade produktionsbolaget att vi hade bestämt oss för att avstå. Men bara några timmar senare hörde de av sig och sa att de ville ha med oss, säger hon
Snart flyttar de ihop.
– Jag håller på att utbilda mig till förskollärare. Men jag är färdig om ett par veckor, säger hon.
Utanför fönstret har snöflingor börjat att singla ned från himlen.
– Jag hoppas att ponchon jag ska ha över klänningen värmer lite i alla fall, säger hon och skrattar.
Men de var inte särskilt nervösa med tanke på vad de snart skulle göra.
– Just nu är det inte så farligt. Utan det känns bara bra. Men jag gissar på att nervositeten kommer när jag tar på mig bröllopsklänningen och det blir lite mer på riktigt, säger Josefine.
– Det kommer säkert att vara skitnervöst när det väl är dags. Men nog kommer det att gå bra, säger Christian med ett leende.
Och visst gick det bra. Med en dryg halvtimme kvar till tolvslaget blev de man och hustru.
Programmet som Josefine och Christian Renström ska vara med i heter Unga brudpar och kommer att sändas på TV3 under våren.