"Inte ett Luleå för alla"

Luleå Lulebo bekostar renovering av kommunens badhus istället för att rusta upp lägenheter och områden i förfall. Allmännyttan krymper och hyrorna stiger.

– Luleå är snart bara till för människor med hög inkomst, säger Gunilla Gahnström, Hyresgästföreningen.

06:00 | 2018-12-24

En stor förändring har skett inom det kommunala bostadsbolaget Lulebo. Det konstaterar Hyresgästföreningens jurist Mikael Renqvist och verksamhetsutvecklaren Gunilla Gahnström. Båda möter hyresgäster i sitt dagliga arbete, han när klagomålen har vuxit till regelrätta tvister och rättsliga processer, hon mer i de boendes vardag. Felanmälningar som aldrig återkopplas och ett växande missnöje när pengarna från de senaste utförsäljningarna inte märks av i bostadsområden där underhållet har varit eftersatt i åratal.

– Efter utförsäljningarna och under processen så var det en hel del media kring det. Då sade man att försäljningar av lägenheter skulle göras för att inbringa kapital till bolaget och hjälpa till med nybyggnationer och underhåll. Jag kan säga att hyresgästerna känner sig ganska snuvade på det underhållet, säger Gunilla Gahnström.

Mikael Renqvist konstaterar att många av Lulebos hyresgäster hade förväntat sig åtgärder, som till exempel byte av gamla, ruttnande fönster och att få torktumlare som fungerar till tvättstugan.

BILD: Linda Kask | Mikael Renqvist, jurist hos Hyresgästföreningen, påpekar att hyresgästerna inte har sett något resultat av pengarna som kom in från försäljningarna av Lulebos lägenheter.

– Lulebo fick ju in ganska mycket pengar från utförsäljningarna och hyresgästerna generellt hade förväntat sig mer. Utförsäljningarna i sak har vi egentligen inget negativt att säga om, men man funderar ju över motiveringen med att pengarna ska användas till nybyggen och underhåll. Var är underhållet? Istället görs den största värdeöverföringen från ett kommunalt bolag i modern tid, då ägarna plockar 400 miljoner kronor ut ur Lulebo, säger Mikael Renqvist.

Förändringen av Lulebo som bolag och utförsäljningarna av allmännyttan har helt klart ritat om bostadskartan i Luleå, det slår Gunilla Gahnström och Mikael Renqvist fast. Privata hyresvärdar ställer högre inkomstkrav för att hyra ut och hyresnivåerna på allmännyttans nyproduktion är långt över vad många har råd att betala.

– Lulebo yrkar på samma hyresnivåer som de privata hyresvärdarna. De har rätt att få det, men varför ska de göra så här? Vem ska tillhandahålla bostäder för låg- och medelinkomsttagare i dag, om inte allmännyttan? undrar Mikael Renqvist.

– Det talas om "ett Luleå för alla" men det är inte så. Det håller på att bli ett Luleå för de med hög inkomst, säger Gunilla Gahnström.

BILD: Linda Kask | "Hyresgästerna känner sig snuvade på underhållet", säger Gunilla Gahnström.

Även Lulebo renoverar för att kunna höja hyran, uppger Mikael Renqvist.

– Vi har instiftat begreppet "renovräkning". Lägenheterna på Mjölkuddsvägen är ett sådant exempel, där har man i samband med rotrenoveringar även gjort standardhöjande åtgärder för att kunna höja hyran. Det här leder till att vissa hyresgäster inte kan bo kvar längre.

BILD: Linda Kask | Bostadsmarknaden har förändrats radikalt i Luleå, liksom styrningen av Lulebo, menar Mikael Renqvist, jurist hos Hyresgästföreningen.

Även om en hyresgäst som har ett förstahandskontrakt enligt lag har rätt att bo kvar, så kallad besittningsrätt, är skyddet ändå svagt, menar Mikael Renqvist.

– Om hyresvärden inte får ett godkännande att renovera från hyresgästen så kan den gå till hyresnämnden. I 998 fall av 1 000 så ger Hyresnämnden sitt godkännande till hyresvärden.