En snabb sökning på ortsnamnet Luleå ger 20-talet träffar.
Bland träffarna finns bland andra författaren Ester Kristina (Stina) Aronsson, riksdagsledamoten Märta Kristina Boman, läraren, kvinnosakskvinnan och fredsaktivisten Märta Johanna Bucht, författaren Dagmar Ingeborg Edqvist, professorn i kulturgeografi Gerd Margareta Enequist och länsmejerskan, folkbildaren och rösträttskvinnan Anna Lovisa Gustafson.
Arkivarien på Norrbottens museum Karin Tjernström har skrivit artikeln om Anna Gustafsson. Hon har även skrivit artikeln om Märta Bucht.
– Jag fick anledning att rota riktigt djupt efter Anna Gustafson tillsammans med hennes släkting Svante Svensson i hushållningssällskapets arkiv. Hon var en spännande och kraftfull människa, säger Karin Tjernström.
– Det sades om henne att hon var "Den bästa karl Norrbotten har haft" och att det nog skulle gå att få en ny landshövding till länet, men att få en ny länsmejerska efter Anna Gustafson, det skulle bli betydligt svårare.
Möjligen är det också typiskt att länsmejerskan Anna Gustafson ersattes av en man som fick den betydligt mera pompösa titeln "mejerikonsulent".
År 1892 kom Anna Gustafson till Norrbottens läns hushållningssällskap och tjänsten som länsmejerska. Under åren arbetade hon mycket med att etablera mejeriföreningar och uppbyggnaden av nya mejerier, ibland med egna pengar som insats.
Hon var också verksam inom Norrbottens läns hemslöjdsförening och Norrbottens museiförening. 1912 presenterades Norrbottens första folkdräkt och i dräktkommitteen satt Anna Gustafson tillsammans med David Törnqvist och Alma Ehinger.
– Det fanns någon form av kärleksförhållande mellan den veke poeten David Thörnqvist och den robusta Anna Gustafson. De gifte sig aldrig. Men han skrev kärleksdikter till henne och hon hjälpte honom ekonomiskt när det var besvärligt, berättar Karin Tjernström.
1907 bildades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Luleå och Anna Gustafson var ordförande i interimsstyrelsen.
En annan av de kvinnor som dyker upp bland svarsalternativen för den som söker på Luleå i Svensk kvinnobiografiskt lexikon är Elin Pikkunieni. Hon är närmast att likna vid en tidig Margit Björgen eller Charlotte Kalla. Hon föddes i Vojakkala i Nedertorneå 1895 och lade närmast embargo på segrar i den enda distans som kvinnor fick tävla i på skid-SM, tio kilometer. Hon vann fem år i rad och tävlade under den perioden för IFK Haparanda.