En grupp politiker från alla riksdagspartier utgör den så kallade parlamentariska landsbygdskommittén som har fått i uppdrag ta fram en ny landsbygdspolitik. På fredagen rapporterade SR Ekot att politikerna bland annat kommit fram till att 10 000 jobb statliga jobb ska flyttas från storstäderna till landsbygden. Ett åtgärdspaket för de allra minsta glesbygdskommunerna har också tagits fram, enligt SR Ekots uppgifter. I mars 2016 kom ett delbetänkande där kommittén skriver att utvecklingen de senaste 40 åren har "lett till omfattande utmaningar" när det gäller svensk landsbygd. De slår fast att "staten dragit sig tillbaka från landsbygderna snabbare än vad befolkningen och näringslivet har gjort" och att regeringen måste agera – omgående. Danmark nämns som ett exempel där regeringen beslutat att flytta tusentals jobb från Köpenhamnsregionen ut till cirka 40 platser i landet.
LÄS MER: Uppgifter: 10 000 statliga jobb flyttas från städerna
– Kan Danmark, kan Sverige, säger Johan Persson, (S)-ordförande för landsbygdskommittén i samband med delbetänkandet.
I januari ska slutbetänkandet komma och Persson väljer att inte kommentera SR Ekots uppgifter desto mer i nuläget.
– Det är ett förslag från kommittén, vi får se hur det tas emot. Men det här uttrycker att vi inte har någon regionalpolitik som fungerar, säger Peter Waara, (S)-kommunalråd i Haparanda som gärna ser en mer progressiv regionalpolitik.
Förslaget förstärker civilminister Ardalan Shekarabis ambition att utlokalisera statliga jobb. Men Peter Waara anser att det krävs mod från politikerna att verkligen placera jobb i glesbygden, så att de inte endast hamnar i regioncentran.
– Vi har en stark centralisering på alla nivåer. Det är nationellt, regionalt och även inom kommunerna. Det gäller att våga fatta beslut att till exempel placera regionens skattekontor i Överkalix, Pajala eller Haparanda.
Centerpartisten Nils-Olov Lindfors, kommun- och landstingspolitiker i Luleå, anser att inlandskommunerna har en slags förtur till de statliga jobben för Norrbottens del.
– A-kommunerna, Pajala, Övertorneå, Överkalix och Jokkmokk är områden som håller på att nå en kritisk massa. Det är viktigt när man gör den här typen av utlokalisering att det inte bara hamnar i Luleå. Kustregionen klarar sig relativt bra av egen kraft.
Är förslaget realistiskt?
– Visst är det det. Vi har ett stort behov av den här typen av jobb, vi behöver komplement som passar även för kvinnlig arbetskraft.
Vad skulle du önska för myndighet till exempelvis Pajala?
– Det går att önska mycket men mot bakgrund till det som har hänt i Pajala, så kanske Bergstaten (skratt), säger Nils-Olov Lindfors.