På hösten 1988 gjordes ett vrakfynd av Ingart Forsberg vid Norra hamnen i Luleå i samband med VM-seglingarna. Sedan dess har gissningarna kring ålder och ursprung varit många.
I slutet av oktober, efter två decennier, fick nyfikna marinarkeologer från Sjöhistoriska museet möjlighet att undersöka vraket.
Kittlande tanke
De täta årsringarna i timmer från vraket skvallrade om att virket fällts långt norrut och man kunde därför gissa att fartyget var byggt lokalt. För arkeologerna en kittlande tanke då man vet ytterst lite om äldre skeppsbyggeri i norra Sverige.
Träprover skickades till Danmark för datering. Lagom till jul kom beskedet från Nationalmuseum i Köpenhamn.
Genom dendrokronologi, alltså genom att jämföra årsringar med referenser har man kunnat se vilket år virket fällts. Den yngsta årsringen daterades till 1666, men experterna bedömer att trädet fällts i närheten av år 1700.
Vraket som ligger på sex meters djup berättar också annat. Den flata botten och det som finns kvar av sidorna är ovanligt kraftfullt byggda, som för att bära tung last. Två mastfötter vittnar om att det varit ett seglande fartyg.
Marinarkeologerna kunde också konstatera att fartyget verkade ha tömts på allt av värde innan det sjönk, vilket talar för att det sänkts eller i alla fall sjunkit ganska odramatiskt.
Arbetet inte slutfört
Det kan också vara ett pensionerat fartyg som fått sin sista vila på bottnen i Norra hamn.
- Decennierna runt år 1700 flyttades Luleå dit där staden ligger i dag. Det krävdes fartyg av den här typen för att genomföra flytten och alla transporter inför uppbyggnaden. Kanske är det här fartyget har sin plats i historien, säger marinarkeolog Jens Lindström från Sjöhistoriska museet.
Arbetet är dock inte slutfört. Genom att börja titta i källorna ska man försöka identifiera vraket.