Samtalsämnena och frågorna var många under mötet. Lena Berggren, docent i historia och verksam som universitetslektor i historia vid Umeå universitet, förklarade de historiska perspektiven som behövs för att förstå rasismen. Till och börja med har den funnits enda sedan antiken. Dessutom används rasistbegreppet ofta fel, eftersom det inte behöver ha att göra med just ras, utan också kultur.
– Den enklaste definitionen är "jag är bättre än vad du är". Sedan kan man ha massa legitimeringsgrunder för att göra den där särskiljningen, säger hon.
Anna Waara, som är samhällsdebattör med antirasistiskt fokus, får frågan hur hon själv upplevt rasism. Hon förklarar att hon börjat vända sig emot den sortens frågor eftersom problembeskrivningar och berättelser om olika erfarenheter i praktiken inte leder någonstans. En praktisk sak man kan ta till sig om man vill motverka rasism är att agera om man ser någon som utsätts för ett hatbrott, för att på så sätt få in hatbrotten i brottstatistiken.
– Personer som utsätts kan ofta vara väldigt chockade. Ta mobilnummer, och visa att du stöttar och vittnar, säger hon.
Vid ett tillfälle får publiken frågan om de tror att det finns en utbredd rasism i landet. Alla räcker upp handen. Isak Utsi, samhällsdebattör och ordförande för samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, berättar om rasismen mot samer, som för majoriteten är väldigt odefinierad och ofta förklädd i misstänkliggöranden och okunskap.
– Det finns en vardagsrasism som vi inte känner till än.