– Pengarna kommer till exempel kunna användas till att köpa in skidutrustning, skridskor eller språkutvecklande material. Möjligheten att ordna en grillfest på förskolan där vi bjuder familjerna på mat är också ett exempel på vad vi kan använda pengarna till, så att alla kan känna att de har möjlighet att delta, säger förskolechefen Eva Eriksson som ansvarar för Ängens, Hertsölunds och Norrgårdens förskolor på Hertsön.
Hon har precis börjat informera sin personal om beslutet, som formellt ska fattas av barn- och utbildningsnämnden på torsdag.
– De har börjat fundera lite kring hur de vill använda pengarna. Det här ska ju komma från medarbetarna, säger hon.
Inom hennes område ska Ängens och Hertsö lunds förskolor få ungefär 100 000 kronor respektive 50 000 kronor extra under första halvåret 2017, medan Norrgårdens förskola ska ge omkring 20 000 kronor genom den viktade barnpengen.
Annica Backman är verksamhetschef för förskolan vid Luleå kommun, hon förklarar att socioekonomisk fördelning handlar om att fördela resurserna mera olika, för att öka likvärdigheten för barnen.
– Det här uppdraget finns givet alla skolhuvudmän i skollagen, men än så länge är det bara omkring en tredjedel av kommunerna som tillämpar socioekonomi i förskolorna, säger hon.
Fördelningsmodellen utgår från tre faktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, om barnen har utländsk bakgrund och om barnen lever i fattigdom.
– När de här tre parametrarna sammanfaller blir förskolans kompensatoriska uppdrag särskilt viktigt. De flesta förskolorna får ingenting, några får lite grann och ytterligare några får lite mer pengar, säger Annica Backman.
Hon tror att barnen på de förskolor som får mer resurser kommer att märka av en skillnad redan det första halvåret.
– Vi börjar lite försiktigt, men visst tror jag de kommer att märka av det. Sen kommer vi göra en utvärdering efter ett halvår och förmodligen kommer vi att utöka den viktade pengen längre fram, säger Annica Backman.
Eva Eriksson tror att en del av pengarna kommer gå till personalkostnader för tolkar.
– Det är en sån sak som vi kan använda de här pengarna till. Språkförbistringar sätter ofta hinder för kommunikationen med vårdnadshavarna, så det är inte ovanligt att vi får ta in tolk. Men framför allt ska vi försöka tänka utanför boxen, det känns jättebra att vi får möjlighet att göra mer för barnen, säger hon.