Kyrkopolitiker om vigningskrav för präster

Prästers rätt att neka vigsel av samkönade par är en fråga som debatteras i samband med årets kyrkoval. Närmare hälften av nomineringsgrupperna på nationell nivå vill införa ett krav för nya prästkandidater, enligt en enkät som Kyrkans Tidning gjort. I Luleå stift går meningarna isär.

I en enkät som Kyrkans Tidning har gjort vill närmare hälften av nomineringsgrupperna på nationell nivå se ett krav att alla nya prästkandidater ska kunna viga alla par.

I en enkät som Kyrkans Tidning har gjort vill närmare hälften av nomineringsgrupperna på nationell nivå se ett krav att alla nya prästkandidater ska kunna viga alla par.

Foto: Kallestad, Gorm

Luleå2021-09-16 05:00

Homosexuella par har sedan 2009 rätt att gifta sig i kyrkan - däremot har präster rätt att avstå från att viga par av samvetsbetänkliga skäl. Det kan till exempel röra sig om vigsel mellan samkönade par. 

I veckan är det kyrkoval och frågan är åter på tapeten. Kyrkans Tidning har gått ut med en valenkät till kyrkomötets elva nomineringsgrupper (som består av politiker). Där svarar fem nomineringsgrupper att de vill se ett krav på att alla nya prästkandidater ska kunna viga alla par, resten vill inte göra någon förändring. Det innebär att 123 ledamöter är för att ta bort nya prästers rätt att säga nej till samkönade vigslar, mot 124 ledamöter som inte vill ha förändring.

På det nationella planet ställer sig Anna Ekström, Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk),  kritisk till den rådande ordningen. 

2017 lade hon fram en motion att alla nya präster måste säga ja till att viga homosexuella par. Det stöddes av ledamöter från Socialdemokraterna, Öppen kyrka - en kyrka för alla, Miljöpartister i Svenska kyrkan och Vänstern i Svenska kyrkan. 

Motionen underkändes av biskoparna i Läronämnden, som har i uppgift bedöma ifall förslagen som läggs kan strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Anna Ekström säger till Kyrkans Tidning att hon kommer att driva frågan vidare. 

Även om nomineringsgrupperna i Luleå stift inte driver frågan aktivt tycks den dela dess representanter. Britta Berglund, (Fisk), kandidat i Luleå stift, tycker prästerna har lika stor rätt till sina åsikter som paren som ska vigas.

– Alla ska få vigas i kyrkan, även homosexuella. Jag tycker att prästerna ska få välja vem de ska viga och inte behöva göra något som går emot deras samvete. Det gäller båda parterna, både homosexuella par som har rätt att välja vilken präst de ska bli vigd av och de präster som väljer att inte viga homosexuella.

Det är viktigt att alla präster ska kunna viga alla par. Det tycker Yvonne Stålnacke, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S), tillika förste vice ordförande i kyrkorådet.

– Om man väljer att ha olika syn på människor står man inte bakom kyrkans grundläggande budskap om alla människors lika värde, säger Stålnacke.

Finns det risk att färre präster söker sig till prästyrket ifall valfriheten begränsas?

– Nej, det tror jag inte. Tvärtom. Det är viktigt att de som är homosexuella kan utbilda sig till präster utan att behöva känna att det bland kollegorna finns de som har ett annat synsätt. Det finns inte något annat yrke där det går att välja sina arbetsuppgifter på det här sättet. Är man präst ska man kunna viga alla.

Lars Palo, Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR), är negativt inställd till att införa förändringar i vigselrätten.

– Jag anser att äktenskapet är till för en man och en kvinna som det står i Bibeln. Det finns därför ingen anledning att ändra på vigselrätten. Att viga homosexuella par går enligt mig emot Bibelordet som är rättesnöret för min åsikt. 

De som kritiserar principen menar att det är en symbolfråga för alla människors lika värde att alla präster ska kunna viga alla par. Kan du förstå den kritiken?

– Delvis kan jag förstå den om man följer den politiskt korrekta synen. Det är inte den allmänna uppfattningen som styr kyrkan, utan där finns det ett annat regelverk. Det är vad skriften säger om detta. 

Prästens skyldigheter

• Vigselrätt: Den enskilde prästen har vigselrätt men inte vigselskyldighet. Med det menas att vigselförrättaren inte är skyldig att agera som vigselförrättare. Detta är reglerat i Äktenskapsbalken (4 kap, 3§ sista stycket). 

• Väjningsrätt: Prästen kan avstå från att viga par eller andra kyrkliga handlingar av olika skäl, till exempel samvetsbetänkligheter.

Källa: Svenska kyrkan

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!