"Vi måste agera kraftfullt nu"

Per-Arne Åhlén, tidigare viltforskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och numera en av ledarna för mårdhundsprojektet, berättar att mårdhundarna betecknas som ett så stort hot mot den europeiska faunan att Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter har antagit en speciell resolution om skärpta krav på mårdhundsförvaltning.
Har Sverige vidtagit tillräckliga åtgärder för att stoppa mårdhunden?
- Tack vare att vi fick god hjälp av fjolårets stränga och snörika vinter så ser läget ganska bra ut. Men vi måste arbeta effektivt nu annars kommer vi att ha samma svåra situation som Finland om 30-40 år. Än så länge är mårdhunden ett av de sällsyntaste däggdjuren i Sverige. Men på grund av mårdhundens förmåga att föröka sig kan det ändras allt för snabbt.
Förödande för fåglar
För sällsynta fåglar som rördrom, skäggmes och svarttärna skulle mårdhundarnas etablering bli förödande. Även groddjur drabbas hårt av mårdhundarna.
Som smittspridare utgör mårdhunden också ett hot mot människan.
- Även om inte mårdhunden för in bandmask och rabies till Sverige så bidrar de till smittspridningen genom att de lever i så täta populationer. I 73 procent av alla rabiesfall i Europa är det just mårdhundar som bär på smittan, säger Per-Arne Åhlen.
Dvärgbandmask kan spridas till människa och orsakar då cystor som kan förstöra lever, lungor och hjärna.

"Vi måste agera kraftfullt nu"

Mårdhunden utgör ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden i Europa. Det menar Per-Arne Åhlén, en av Sveriges ledande mårdhundsforskare och ledare för Projekt mårdhund.- Vi måste agera kraftfullt nu. Annars är det för sent, säger han.