"Vi lyssnar till och hjälper alla"

En tjejjour är en förening som arbetar för tjejers rättigheter, med frågor som våldtäkt, misshandel, sexualitet och jämställdhet.
Föreläsningar på skolor och fritidsgårdar är en annan viktig, förebyggande uppgift.
Jouren dit tjejer kan ringa och mejla, och chatta med, är kanske viktigast av allt.
- Att bli utsatt för sexualiserat våld är
väldigt känsligt. Därför blir kontakten med oss ofta en lång process. Tjejerna känner skam och skuld och det kan gå lång tid efter till
exempel en våldtäkt eller en misshandel
innan de vågar berätta. Det kan börja med att en tjej slår numret till oss och lägger på
luren när vi svarar. Sedan ringer hon en gång till och frågar vad vi gör. Efter många och långa samtal kan berättelsen om våldtäkten eller misshandeln sedan komma, säger Sandra Erixon.
När en tjej berättar att hon har blivit utsatt för våld får hon hjälp och stöd, framförallt
i form av samtal. Hon får veta att det som hänt inte är hennes fel, att det är ett brott och att hon är värdefull och viktig precis som hon är. Hon får också en fråga om hon vill polisanmäla den som utsatt henne.
Det är upp till varje tjej att bestämma, men Tjejjourens råd är att hon ska anmäla.
Sällan förbättring
- Tjejen gör som hon vill. Vi lägger oss heller inte i om tjejer går tillbaka till killar som utsatt dem för våld. Det måste de bestämma själva. Ofta vill de tro att killarna som älskat dem och som de älskat inte ska slå fler gånger. Vi vet att det sällan blir någon förbättring, säger Maria Sundvall-Taavo.
Det är upp till dem som hör av sig till tjejjouren att vara anonyma eller inte.
- Vi lyssnar till och hjälper alla. Och vi ifrågasätter aldrig tjejernas uppgifter, säger Maria.
Numera är msn-chatt - meddelanden via dator - det vanligaste sättet på vilket tjejer väljer att kontakta Tjejjouren.
Ute och föreläser
- När vi är ute och föreläser på skolor och fritidsgårdar, eller när vi är ute på evenemang som till exempel Lulekalaset så delar vi ut kort med msn-adress, epost-adress, telefonnummer och hemsidesadress till Tjejjouren, säger Sandra Erixon.
Ibland stannar kontakten med Tjejjouren vid datorkontakt eller telefonkontakt. Men många kontakter slutar med att tjejerna besöker jouren och dem som jobbar där. Tjejer kan också få skyddat boende i Kvinnojouren Iris lokaler som ligger i anslutning till Tjejjourens lokaler.
- Det skyddade boendet har vi gemensamt med Kvinnojouren. Annars har vi skilda verksamheter. Det finns ingen direkt åldersgräns mellan oss men Kvinnojouren tar mer hand om kvinnor med barn och äldre kvinnor medan vi tar hand om yngre kvinnor, säger Sandra Erixon.
Gick studiecirkel
Maria Sundvall-Taavo och Sandra Erixon är två av mellan fem och åtta aktiva i Tjejjouren för närvarande.
Maria har varit med sedan 1998 då jouren startade sin verksamhet.
Sandra Erixon gick den studiecirkel som den som ska arbeta i Tjejjouren måste gå
för fem år sedan men blev aktiv för ett år sedan.
- Jag pluggade under åren däremellan, säger hon.
Sandra arbetar inom sjukvården.
Maria är kompetensledare på Telia.
- Jag hade en klasskompis som var med
i Kvinnojouren och det lät väldigt intressant. Men jag kunde inte identifiera mig med gifta kvinnor med barn utan började när Tjejjouren startade. Då gick jag studiecirkeln och blev aktiv, säger Maria.
Studiecirkeln tar bland annat upp:
4 Det sexualiserade våldet mot kvinnor.
4 Våld i nära relationer och den "normaliseringsprocess" som de drabbade kvinnorna genomgår som innebär att de börjar tro att det som de blir utsatta för är normalt.
4 Bemötande av barnen till de utsatta kvinnorna - som också har upplevt våldet.
Hade projektanställd
Sandra och Maria hoppas att fler tjejer ska engagera sig i Tjejjouren.
- Nu bygger verksamheten helt på ideella krafter. Under ett år hade vi en projektanställd som stöttade dem som hade skyddat boende, följde tjejer till olika myndigheter, hade stödsamtal och fungerade som samordnare för oss som jobbar ideellt. Det var toppen. Nu måste vi göra allt själva, säger Maria Sundvall-Taavo.
Varningssignaler
Tjejjouren har ett nära samarbete med Ungdomsmottagningen.
- De som jobbar där vet vad vi kan hjälpa till med och de kan hjälpa tjejer som kontaktar oss med kroppsliga frågor, säger Sandra Erixon.
I det förebyggande arbetet vill Tjejjouren uppmärksamma flickor på varningssignaler när det gäller det sexualiserade våldet.
- Det handlar bland annat om att killen börjar kontrollera vilka tjejen träffar, läser hennes mejl, förbjuder henne att ha kontakt med kompisar, förbjuder henne att bära vissa kläder. Han isolerar henne mer och mer och till sist är hon helt utlämnad åt killen. Killen hänvisar till att han älskar henne så mycket och vill ha henne helt för sig själv, säger Sandra Erixon.
Hon och Maria påpekar att det fysiska våldet inte kommer på en gång utan när tjejen har blivit isolerad.
Mycket tillbaka
Maria Sundvall-Taavo och Sandra Erixon tycker att de får mycket tillbaka för sitt engagemang i Tjejjouren.
Det är mycket värt att kunna hjälpa andra, menar de.
De två lyfter också fram så kallade inspirationshelger som arrangeras för dem som jobbar i Kvinnojouren och Tjejjouren med workshops och trevlig samvaro.
- Vi har roligt tillsammans och vi stöttar varandra. De i Kvinnojouren har mycket erfarenhet som vi kan lära oss av, säger Maria

"Vi lyssnar till och hjälper alla"

Maria Sundvall-Taavo och Sandra Erixon jobbar i Tjejjouren i Luleå. De får ingen lön. De gör det ideellt.- Jag vill stötta utsatta tjejer, säger Sandra.- Vi vill göra något åt situationen i samhället, jobba för jämställdhet, säger Maria.