Under hösten 2016 har länets alla kommuner fått besök för att svara på vilka behov, förutsättningar och utmaningar de ställs inför kring folkhälsan.
– I Norrbotten har vi landets sämsta folkhälsa, och fem av våra kommuner ligger bland de tio sämsta i landet. Att ha det bland landets 290 kommuner är ingen succé direkt, säger Agneta Granström (MP), regionråd och ordförande i Region Norrbottens folkhälsopolitiska råd.
Hon är en av de som rest runt och lyssnat på kommunerna. Hon berättar att varje kommun har sina egna problem men generellt ser det ut som så att män dör tidigt, medan kvinnorna lever länge men gör det under stor press och sämre psykiskt välmående.
Nuvarande steget är att ett trettiotal sakkunniga ska ta fram en strategi för hur varje kommun ska agera.
– Det kommer finnas i tre nivåer som i en pyramid; grunden är basinformation för hur det ser ut, andra lagret hjälper göra analys på vad som ska göras och överst är stöd för att handgripligen hjälpa en individ, säger Agneta Granström.
Något de sett över flera års tid är ett samband mellan ofullständiga betyg i grundskolan och dålig hälsa.
– Man får svårare att komma ut i arbetslivet och det ger klart sämre förutsättningar för hälsan, säger Mats Jakobsson, som är en del av analysgruppen.
Strategin är planerad att vara färdig till 2018 när det genomgått en politisk process på Regionen.
– Det ska inte vara någon hyllvärmare utan det ska vara ett användbart instrument under fyra år, säger Agneta Granström.