"Vi försöker att hjälpa föräldrarna"

Samverkan mellan BUP och socialtjänsten fungerar väl, även om det ibland är komplicerade gemensamma uppdrag. Det menar Lisbeth Wiklund, chef för barn- och ungdomsenheten.

Lisbeth Wiklund är chef för barn- och ungdomsenheten vid socialtjänsten i Luleå. Hon påpekar att även familjen runt omkring en ungdom med psykisk ohälsa har rätt till stöd och hjälp.

Lisbeth Wiklund är chef för barn- och ungdomsenheten vid socialtjänsten i Luleå. Hon påpekar att även familjen runt omkring en ungdom med psykisk ohälsa har rätt till stöd och hjälp.

Foto: Linda Kask

Luleå2018-09-20 20:24

I fallet med 17-årige Mio, som vi berättade om på torsdagen, känner hans mamma stor förtvivlan över att hon som förälder måste bära ansvaret för hans mående och se till att han inte skadar sig själv.

Så ska det inte heller behöva vara, uppger Lisbeth Wiklund, Luleå kommun.

– Vi har en välfungerande samverkan och vi har regelbundna möten mellan socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet, barn- och ungdomspsykiatrin och skolan. Vi har möten både på individnivå och mer strategiska möten om hur vi ska bygga ett samhällsskydd för de här utsatta ungdomarna och deras föräldrar, säger hon.

Barn och ungdomar som likt Mio har en komplexfylld situation och stor problematik finns insatser inom kommunens öppenvård genom olika så kallade team.

Samtalskontakt erbjuds via öppenvården, men barn och ungdomar kan även få genomföra olika aktiviteter tillsammans med personal och sina föräldrar.

Det finns också möjlighet att få insatser direkt i hemmet, där unga kan få hjälp med det mest grundläggande, som att stiga ur sängen och klä på sig.

Ett särskilt team för missbruksproblematik finns också.

– Ambitionen är att få tillbaka ungdomen eller barnet till en fungerande vardag, säger Lisbeth Wiklund och påpekar att personer med funktionsnedsättningar av olika slag också kan få stöd och hjälp via LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det ska inte heller vara så att föräldrar själva måste bära hela ansvaret för att ta hand om sina barn, menar hon.

– Generellt så försöker vi, både från vårt håll och från barn- och ungdomspsykiatrin, hjälpa föräldrarna att kunna vara just föräldrar och inte behandlare eller vårdare av sina barn.

Möjligheten till vård på behandlingshem, som Mio och hans mamma efterfrågar, är ett sista alternativ när alla andra är uttömda.

– Vi försöker så långt det är möjligt att hitta lösningar på hemmaplan, i deras närmiljö. Men om det är stora problem och det inte fungerar med öppenvård kan behandlingshem bli aktuellt. Målet är då att det ska ske frivilligt från ungdomens sida, men ibland går inte det. Då kan det bli fråga om omhändertagande enligt Lagen om vård av unga, LVU.

Kostnaden för en ungdom för att vistas på behandlingshem varierar beroende av vårdform, men ligger på mellan 1 000 och 15 000 kronor per dygn. Men i de fall där behandlingshem bedöms vara enda utvägen är det enligt Lisbeth Wiklund aldrig en resursfråga.

– Nej. Det är alltid behovet som styr.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om