Hon utvecklar resonemanget.
– Inte att män på något vis ska bära jämställdhetsarbetet. Men vi måste börja prata om normer och föreställningar kring maskulinitet. Göra det mer angeläget för många män som kanske inte redan har intresset. Det behövs både män och kvinnor för att ett jämställt samhälle ska bli verklighet, säger Malin Stenman.
Det måste in fler män i kampen?
– Ja, vi kan ju prata hur mycket som helst men det krävs att män också måste börja reflektera och ifrågasätta, säger hon.
– Det är ju intressant att du säger att vi måste "börja" reflektera och ifrågasätta. För det är ju så det känns i Norrbotten ibland, att vi inte har börjat engagera alla i det feministiska arbetet, säger Linda Moestam.
Hon håller i trådarna för Feministiska nedslag som inneburit en rad föreläsningar, musik och teatrar i Luleå under veckan och som i dag avslutas med ett fullspäckat program på Lillan. Under veckan har det bland annat varit lunchföreläsningar på Vetenskapens hus.
– Vi hade en manlig föreläsare, Peter Grusmark, som talade om hur det är att vara man och leva feministiskt. Det drog mycket folk, det var många män i publiken.
Så om en man föreläser, då kommer männen?
– Fler än vi väntat oss kom, och det var män i alla åldrar vilket är jättekul! Vi blev väldigt glada. Det handlar ju om att få männen att kunna relatera till den här frågan, men det får ju inte heller bli så att vi skapar manliga hjältar. Men visst är det lite frustrerande också att om en man ställer sig där så kommer männen, säger Linda Moestam.
RFSL är en uttalad feministiskt organisation och jobbar med genusfrågor dagligen.
– Vi erkänner makten och obalansen som finns mellan kvinnor och män. Men det handlar inte bara om dem, vi har transpersoner i vårt samhälle som vi också behöver inkludera, säger Linda Moestam.
Där bibliotekarien Jenny Åström jobbar omges hon av litteratur skriven av kvinnor, om kvinnor, för kvinnor. Kvinnobiblioteket på Björkskatan är unikt i sitt slag i Sverige. Det startades i början på 90-talet – samtidigt som den stora sjuksköterskestrejken.
– Vi försöker satsa på kvinnliga författare och lyfta fram kvinnor i litteraturen och barnböcker med starka tjejer. Vi kanske prioriterar mindre kända kvinnliga deckarförfattare som inte efterfrågas framför manliga som många frågar efter. Det kommer en hel del män till biblioteket, men det händer ju också ibland att män ringer och frågar om de får komma dit, säger hon.
På Kvinnobiblioteket klurar de på hur de ska lyckas locka de yngre kvinnorna.
– Vad ska vi satsa på? Vad är det de vill ha, säger Jenny Åström.
Linda Moestam har en tanke.
– Jag tänker mer politik, faktiskt. Jag tror det finns förväntningar på att kvinnor inte i lika stor utsträckning som män håller på med politik. Vi behöver ta tillbaka den politiska arenan, säger hon.
– Bjud in unga tjejer till en workshop så att de får möjlighet att påverka, säger Malin Stenman.
Malin Stenman delar ut en rykande färsk strategi för jämställdhetsintegrering till kvinnorna runt bordet. Den innehåller bland annat regeringens jämställdhetsmål: "att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv".
– Vi har det övergripande ansvaret att genomföra jämställdhetspolitiken på regional nivå och att se till att de jämställdhetspolitiska målen får genomslag, säger Malin Stenman.
Feminismen har ett uppsving på olika fronter. Märker ni av det?
– Alla kommuner i Norrbotten har undertecknat en jämställdhetsdeklaration där de förbinder sig att jobba med frågorna, och jag tycker att det finns en stark vilja att göra det, säger Malin Stenman.
– Men vi pratar inte feminism i Norrbotten, vi pratar jämställdhet, och de två går inte helt i linje med varandra. Studier visar att jämställdheten inte bara stannat upp i länet utan också går baklänges, till exempel när det gäller vård av sjukt barn. Feminismen som begrepp provocerar många fortfarande, säger Linda Moestam.
– Jag har aldrig ens funderat på om jag är feminist eller inte, jag har aldrig satt den etiketten på mig själv. Det känns bara som ett naturligt tillstånd, att alla människor är värda lika mycket oavsett vilket kön de tillhör, säger Jenny Åström.
En kvinna i Norrbotten, mellan 20-64 år, hade 2010 en förvärvsinkomst som motsvarade 78 procent av mannens. Våren 2138 kan män och kvinnor nå jämställda löner om vi fortsätter i samma takt som nu. Kvinnor får i genomsnitt 5 000 kronor lägre pension än män.
– Det räcker inte med att vilja förändra, nu måste vi agera. Vi behöver gå till handling. Man ska se det som en utvecklingsfråga och satsa på kompetensutveckling. Jag tror stenhårt på Norrbotten, det här är ett län som vill saker, säger Linda Moestam.
– Det handlar om att prioritera, vill vi som län ha tillväxt och behålla människor är det viktigt att satsa på jämställdhet och mångfald. Kvinnor flyttar härifrån och det kommer bli problematiskt i framtiden, säger Malin Stenman.
– Det låter enkelt, men det är inte lika lätt att genomföra. Men vi måste börja någonstans, säger Jenny Åström.