Julen närmar sig.
Och tomten verkar finnas på flera ställen.
Om du frågar barnen så tillhör nog Pasi Roponen i alla fall tomtenissarna. Han har dukat upp smörgåsborden i både Boden och Luleå som franchisetagare för Lekia.
– Jag startade i Boden för 1,5 år och sedan i Luleå. Det går bra, över förväntan, säger Roponen.
Hur fajtas du med näthandeln?
– Man måste hitta alternativa sätt att arbeta. Det kommer in kunder som hittat en vara billigare på nätet och frågar varför inte jag håller samma priser. Men då kanske det är enskilt just den varan medan nätbutiken inte har hela utbudet, som vi har.
– Sedan försöker jag hänga med och visst håller vi i priskonkurrensen med nätet på flera av våra varor, men enskilda produkter är det svårt att försvara sig emot. Vi behöver också överleva.
Vad är er nisch?
– När det gäller Lekia är det leksaker, att hänga med i vad barnen vill ha och är det senaste som är i ropet. Jag måste vara på hugget hela tiden.
Så kvällstid kör du radiobilar och bygger lego?
– Ja, typ åt det hållet. Jag lyssnar väldigt mycket på vad barnen säger när de kommer in i våra butiker. Sedan nappar jag och försöker ta reda på om det finns eller inte att beställa hem.
Hur stort är leksakshavet på hemmaplan?
– Si så där. Vår yngste som är tio år har inte varit speciellt intresserad av leksaker. Lego eller spel är inget som faller honom i intresse, typiskt, säger Pasi Roponen och skrattar.
Vad är det som driver dig att ha leksaksbutikerna?
– Jag är en affärsman och försöker hitta möjligheterna där det går att tjäna pengar. Jag tycker också att det är kul. Jag träffar familjer och barn.
Hur är känslan i julruschen?
– Det känns när det är några dagar kvar. Det är våldsamma mängder varor och mycket kunder och samtidigt ska man försöka hinna få till butiken och pusha personalen att nu kör vi järnet hela tiden.
Hinner ni med att plocka upp?
– Nej, inte riktigt.
Hur är din personalpolitik?
– Jag hoppas att mina anställda mår bra, tycker det är kul och trivs och vill stanna kvar. Det är det viktigaste.