– Ur säkerhetsskäl är det inte lämpligt med sportfiske. Det kan bli ett snabbstopp i kraftstationen, orsakat exempelvis av ett blixtnedslag, och då åker dammuckorna upp. Det kan komma väldigt snabba flöden i torrfåran och det är omöjligt för oss att förutsäga. Det kan orsakas exempelvis av ett blixtnedslag, säger Holmgren, som varit inkopplad i Letsiprojektet för Vattenfalls räkning.
– Jag har förståelse för att de vill utveckla bygden men vi tror att det är en bättre väg att gå att satsa på sidovattendrag. Vi har ett eget projekt i Lule älv där vi arbetar med att öppna upp sidovattendrag, vilket gynnar den stationera öringen, säger Holmgren.
Den svenska anpassningen till EU:s vattendirektiv kan innebära stora investeringar och inkomstbortfall för Vattenfall.
Dels krav på byggen av fisktrappor och spill i torrfåror. Men också krav på mer naturligt vattenflöde i utbyggda älvar, där man nu samlar vatten i magasinen under sommaren för att sedan släppa på under vintern.
Det kan tvinga Vattenfall att släppa mer vatten förbi sina kraftstationer, och därmed förlora produktion. Beräkningar visar att Vattenfall kan förlora 1–4 TWh (terawatttimmar) per år beroende på hur den nya lagstiftningen skrivs. En normal årsproduktion är 33 TWh.
Just nu avvaktar kraftbolaget Vattenmyndigheternas beslut som ska tas i december 2015.
– Det är möjligt att myndigheterna vill titta på Letsi torrfåra och vad det kan leda till om man släpper vatten där. Miljönyttan ska sedan vägas mot produktionsbortfallet. Men jag vill inte spekulera. Allt är väldigt ovisst i dagsläget, säger Richard Holmgren.