De är den pågående industrialiseringen och den gröna omställningen som gör att fokuset riktas mot norra Sverige och Finland. Vätgas kommer att bli en viktig komponent och nu vill Luleå tekniska universitet visa upp detta.
– Det är många olika nyttor att vi samlas. Dels behöver vi förstärka och visa att globalt hur mycket vi har gjort här och det gör vi starkare tillsammans. När vi lyckas med det så attraherar vi fler investerare och mer arbetskraft. Vi vill hjälpa till att ställa om industrin till klimatneutrala lösningar så fort som möjligt, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för centrumet för vätgas vid Luleå tekniska universitet CH2ESS.
Från finsk sida var intresset stort.
– Det här är en öppning utåt för oss. Jag har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett nationellt nätverk men också öppna upp för ett internationellt samarbete. Då industriprofilen och energiresurserna är ganska lika i Sverige som i Finland så är det naturligt att först rikta sig mot Sverige, säger Minna Näsman, kontaktperson för Botnianätverket BotH2nia.
Staffan Lundström, professor och ämnesföreträdare i strömningslära vid Luleå tekniska universitet visade för deltagarna upp ett av de forskningsprojekt som kan vara viktig för den vätgaspipeline som planeras mellan Finland och Sverige.
– En sak vi tittar på är vätgastransport i rörledningar. Det finns naturgasledningar på andra platser så egentligen är det skillnaderna mellan naturgas och vätgas som vi studerar så man kan få en uppfattning om hur systemet ska se ut, säger han.
En osäkerhet är regelverken vid byggandet av vätgaspipelines mellan Sverige och Finland. Där kan samarbetet underlätta för att hitta lösningar.
– Idag saknas ett tydligt regelverk som handlar om vätgaspipelines och det finns en osäkerhet vilka regler som gäller och hur de ska tillämpas. Här behövs ett förtydligande och en förutsägbarhet så alla vet vad som gäller. Det gäller i Sverige och Finland, säger Johan Sandstedt, forsknings- och utvecklingsingenjör på SHDC-RISE.