– Jag hoppade till litegrann då jag läste om Fuleå, säger arkitekten Bengt Aili.
Det var arkitekturjournalisten Mark Isitt, som efter att ha besökt ett antal städer runt om i Sverige, beskrev en promenad genom Luleå som rena Golgatavandringen.
Inget smickrande omdöme direkt. Dessutom tycker han att många hus från 1980-talet – med skär fasadplåt och röda fönsterkarmar – ser ut som om man ”satt ögonskugga på en gris”.
Bengt Aili – en av arkitekterna bakom Kulturens hus i Luleå – är lite vacklande, både för och emot. I och för sig är en del av det som sades sant, det håller han med om. Men samtidigt är han lite småarg på den snabba bedömningen.
– Lite onyanserat kan jag tycka. Samtidigt är ju inte Luleå någon småmysig stad direkt, utan lite kal och kall. Men staden har fantastiska kvalitéer ändå.
Och att det räcker med att man kommer hit fel höstdag för att intrycket ska bli bistert.
– Luleå har så många olika ansikten, säger han.
Arkitektoniskt är kanske inte staden är på topp. Bengt Aili talar i termer av att förtäta och skapa någonting mellan byggnaderna. En gatu- och gårdskultur med betydligt högre bearbetningsgrad.
– Bortsett från det är ändå Luleå en väldigt bra stad att bo i, med närheten till vatten, natur och friluftsliv.
– Men rent utseendemässigt finns en hel del att göra. Vi borde börja med att förädla det befintliga, det vi redan har, säger han och nämner området kring Lulsundskanalen som ett positivt exempel. En plats som är både vacker och behaglig att vistas på.
En som har stor makt över hur Luleås ansikte formas är Roger Danell, förvaltningschef på stadsbyggnadskontoret i Luleå. Han svarar närmast diplomatiskt på kritiken:
– Vi vill skapa attraktiva och användbara miljöer.
Han tycker kritiken från Isitt får stå för honom själv.
– Men det pågår förstås diskussioner om hur vi ska ta tillvara Luleås möjligheter och självklart finns utvecklingspotential.
Både södra och norra hamnområdena är attraktiva och går att utveckla, menar Danell.
Lösningen med den breda, vindpinade och öppna Storgatan har ju också fått utstå kritik för att inte alls vara anpassad till klimatet. Inte minst vintertid då snöblåsten får fritt utrymme. Men Roger Danell håller inte med.
– Jag gillar Storgatan. Den skapar ett tydligt centrum och är dessutom hyfsat lättillgänglig.