Det framgår av Socialstyrelsens uppföljning av den tidigare kritik som riktats mot socialnämnden i Luleå i flera anmälningar till myndigheten.
Akut situation
I sin slutliga bedömning kommer Socialstyrelsen fram till att socialnämndens brast på sex punkter. Det rörde barnens situation såväl före mordet på deras mamma som vårdnadsfrågan efter mordet.
I tidigare beslut konstaterade Socialstyrelsen att socialnämnden förhöll sig alltför passiv i en akut situation i maj 2009, trots anmälan från flera håll, däribland en vårdcentral. I stället för att utreda barnens behov av skydd hänvisades mamman att kontakta advokat och socialförvaltningens familjerättssektion.
Senare samma år mördade pappan Martin Hensvold barnens mor Frida Stenberg och barnen skulle då familjehemsplaceras av socialnämnden.
Familjehemsplaceringen väckte debatt då det fanns planer på att placera barnen i skilda hem och om de skulle placeras i familjehem inom barnens släkt. Socialstyrelsen konstaterar att det saknas dokumenterad bedömning av hur en placering i skilda familjehem skulle påverka barnens uppväxt.
Socialstyrelsen kom också fram till att socialtjänsten inte haft insyn i hur planen för barnens umgänge med sina anhöriga följdes. Barnen hade under flera veckor vistats mera i olika familjer i det som kallas nätverket än i familjehemmet och att de åkt från den ena familjen efter den andra och övernattat på olika ställen.
Processkartläggning
Det gjordes inte heller någon analys av behovet av umgänge med anhöriga direkt efter placeringen och senare.
Socialstyrelsen nöjer sig med socialnämndens svar på kritiken, att den inlett en processkartläggning av arbete som rör barn och unga med målet att få en effektiv organisation med barnen i fokus. Utbildning kommer också att ske när det gäller brister som påtalats.