Helena Omma är doktorand i samiskt språk vid Kautokeino universitet. På frågan om ”Lapporten” är ett kränkande namn svarar hon:
- Det där hänger delvis ihop med diskussionen om ordet ”lapp” är kränkande. Jag lägger inte så mycket energi på den. Men det hade ju som inte varit bättre med ”Sameporten” eller ”Gåsporten”.
Att byta ut ett samiskt namn och ersätta det med ett svenskt har varit väldigt vanligt genom historien. I Norge finns det forskning som visar på att namnbyten var en strategi för att ersätta en samisk historia med en norsk som ett led i kolonialiseringen. Hon känner inte till om samma forskning finns om Sverige, men menar att tendenserna är desamma.
- Det är väldigt vanligt att svenska samhällen döper om samiska platser. Men kring just ”Lapporten” har det till största del varit samisk närvaro genom historien. Att man använt just ordet ”lapp” för att namnge platsen vittnar ju om en stark samisk närvaro. Där är det så tydligt. Att då argumentera för att ett namnbyte vore historierevidering ställer jag mig emot.
Tvärtom, menar Omma, är användandet av ordet ”Lapporten” är en revidering av den samiska historien.
- Det är ju en fråga om perspektiv. Vems historia tillåts man revidera? Det är ju ingen diskussion om att ”Čuonjávággi” är det ursprungliga namnet. Därför tycker jag att vi ska använda det.