Caroline Davidsson från Jämtland ligger bakom sidan "Swish/lån akuten" med nästan 2600 medlemmar. Hon säger att gruppen vittnar om ett välfärdssverige som inte fungerar.
– Det är väldigt många människor som hamnar i kläm och inte har pengar till mat.
På sidan ber människor om lån eller gåvor så att de kan köpa mat, mediciner, taxiresor till sjukhuset, betala räkningar och annat. Enligt gruppens regler ska den sökande skicka kontoutdrag för att bevisa att det verkligen är knapert.
– Många som söker pengar har fått avslag av socialen, eller indraget stöd från försäkringskassan. Många väntar också på beslut, säger hon.
Ofta är det fyrkantig byråkrati som ställer till det.
– Det kan vara att du hade 1000 kronor för mycket på kontot, så får du ett nej. Man måste se på helheten. Det hjälper inte att man hade pengar för tre månader sedan om man inte har det idag.
Vilket är det mest hjärtskärande människoödet du mött på sidan?– Den var en cancersjuk fyrbarnsmamma som dessutom hade en svårt allergisk pojke, de stod helt utanför systemet och fick ingen hjälp överhuvudtaget.
Caroline Davidsson berättar att det ofta är unga personer med psykisk ohälsa som hör av sig om ber om lån eller gåvor.
– Det är väldigt många med psykisk ohälsa som inte får hjälp med ekonomi eller hjälp överlag.
Facebooksidan är inte den enda av sitt slag i Sverige. Det finns många andra och tillsammans har de över tiotusen medlemmar. Personer ber inte bara om livsnödvändigheter utan även om pengar till bullbak och Leos lekland. Ofta börjar förfrågan så här; "Finns det någon vänlig själ som kan skänka eller låna..".
Bengt Hansson är professor i teoretisk filosofi, han menar att det inte är okej att be om pengar offentligt via sociala medier av två skäl- för det första är det svårt att kontrollera att pengarna går dit de ska, och för det andra;
– Det finns ett antal samhälleliga institutioner som ska fixa detta,
Om fler och fler ber om hjälp via sociala medier kan det få negativa konsekvenser menar han,
– Det kan få som konsekvens att samhällsansvaret urholkas, och vi kan i förlängningen få ett samhälle utan socialt stöd om människor inte utnyttjar det.
Borde vi hjälpa varandra mer?– De gör vi väl rätt mycket redan. Det vi behöver jobba på är att arbeta bort problem på ett systematiskt och strukturerat sätt. Genom att exempelvis garantera att bistånd till Afrika inte går till korrupta händer. Det är mycket fokus på kortsiktiga lösningar istället för att göra det bättre för stora grupper, inte enstaka människor.
Han berättar att undersökningar visar att förtroendet mellan människor minskar men på Facebooksidorna i fråga ger människor pengar till okända för operationer av husdjur. Som med allt annat är verkligheten inte svartvit. Pengarna som skänks till välgörenhet ökar trots att förtroendet för vissa samhällsinstitutioner minskar. Lena Hörnblad är kanslichef på Svensk insamlingskontroll och hon anser att noga eftertanke och efterforskning ska föregå pengalån eller gåvor till okända. Visst kan det vara bra att ge pengar direkt till utsatta, men;
– Biståndsverksamheten har strukturer som är bra uppbyggda och har en långsiktighet som man kan lita på, säger hon.
Organisationer som Giving People har rundat de betänkligheter människor kan känna över att ge pengar och ber istället privatpersoner att skänka exempelvis matkassar. Syftena att be om pengar på social medier skiftar kraftigt. Förutom att be om hjälp när slantarna inte räcker till mat för dagen, har vi sett andra exempel där spridningen via sociala medier gör att flera bäckar små snabbt kan leda till en rejäl summa. Politikern Sara Skyttedal bad om rättegångspengar i fallet mot Dagens Nyheter och fick över 200 000 kronor, en del ber om pengar för experimentell sjukvård utomlands och så vidare. Ett relaterat fenomen är nya typer av banker som parar ihop enskilda låntagare och långivare. Till skillnad från att låna ut till okända via Facebook finns en uppbyggd struktur där företagen undersöker lånsökarens förutsättningar att betala tillbaka, och gör personen inte det startar en påminnelseprocess som kan sluta hos kronofogden.
Fredrik Nordquist, biträdande chef för Konsumenternas bank och finansbyrå, säger att det är förenat med en väldig hög risk att låna ut pengar till okända.
– Risken är hög och man har inga garantier. Om personen inte betalar kan man gå till Kronofogden, men det hjälper inte om personen inta har några pengar.
Han rekommenderar att man skriver ett avtal som reglerar villkoren och eventuella räntor. .