I mitten av mars åkte en grupp från Välkomsten, skolan för nyanlända flyktingbarn, Stockholm. Där besökte de Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att ta emot ett pris för den verksamhet de bedriver i Luleå.
– Vi har blivit utsedda av SKL och Skolverket tillsammans som en av tolv kommuner i landet som ska vara mentorer till andra kommuner som inte hunnit så långt, säger Lisbeth Åström, rektor.
– När det talas om nyanlända och modersmål så kommer Luleås namn upp.
På måndagen när de återvände fick de reda på att barn- och utbildningsförvaltningen kommer lägga ett beslut om att lägga ner hela verksamheten. Enligt Lisbeth Åström är den förklaring de fått att verksamheten fungerat "för" bra. Omställningen till den vanliga skolan blir för stor efter tiden på Välkomsten.
– De har sagt att eleverna som lämnar oss så är kvalitén de möter dålig. De har talat i termer av att på Välkomsten är det varmt vatten och sedan blir det iskallt, säger hon.
Tanken är att lärarna på Välkomsten ska åka runt till skolor istället. Lisbeth Åström ställer sig frågande till att lägga ner den del som fungerar bra.
– Då har man missat hela poängen. Alla flyktingbarn som kommer, 80 procent av våra elever, har olika typer av trauman. De har flytt utan att förstå varför, de har lämnat allt som är tryggt och bekant, de har flytt i flera år. Det finns barn som utsatts för våld, sett våld, blivit våldtagna, sett människor bli mördade. Eller själva blivit tvingade att utföra våld. Men med ett rätt mottagande kan detta bearbetas så man inte har med sig det hela livet.
För sju år sedan skapade Luleå kommun Välkomsten, en skola för asylsökande, kvotflyktingar, ensamkommande flyktingbarn samt invandrare. Idag arbetar 15 personer på Välkomsten och 28 personer med modersmålsundervisningen. Ett 30-tal kommuner har varit på studiebesök för att studera verksamheten.
– Det var ett politiskt beslut att vi skulle stötta nyanlända barn. Vi har successivt byggt upp den här verksamheten, säger Lisbeth Åström.
I somras lades Välkomstens förskoleverksamhet ner. Lisbeth Åström vet fortfarande inte varför. Hon har krävt en utvärdering av verksamheten och på vilket sätt dess elever integrerats, men förvaltningen har hittills sagt nej. Hon menar på att nedläggningen kommer gå tyst förbi. Här finns ingen stark föräldragrupp som protesterar.
– De är för det mesta bara tacksamma. Men de vet inte hur det fungerar, även om de hade språket så har en del av dem erfarenheter som gör att de inte vänder sig till myndigheter, säger hon.
– Det här är ett stort svek mot de här barnen.
Förslaget ska nu behandlas politiskt i barn- och utbildningsnämnden. Mellan 75 och 100 elever finns samtidigt i verksamheten som har undervisning upp till gymnasienivå.