Men eftersom hela kyrkbyn räknas som fornminne måste arkeologiska undersökningar göras innan Trafikverket får börja gräva nästa vår.
I veckan inledde Nils Harnesk och Therese Häggqvist från Norrbottens museum undersökningarna utefter Rutviksvägen. På fem ställen utefter ena sidan av vägen gräver en grävskopa ett schakt på någon halvmeter som sedan undersöks. Sedan följer Framlänningsvägen, Bodenvägen och vägen till Luleå utefter det stora magasinet där kyrkstugubebyggelsen börjar.
Redan i det tredje schaktet på Rutviksvägen har Nils Harnesk och Therese Häggqvist hittat stenar som markerar en husgrund.
– Vi visste att den skulle finnas där, för kyrkstugan är utmärkt på kartan från 1817. Någon gång efter det har man rätat ut kurvan här och rivit stugan, säger Nils Harnesk.
Han förmodar att kyrkstugan är byggd någon gång på 1700-talet. Den har inte brunnit, det kan han och Therese Häggqvist se eftersom det inte finns några kol- eller sotrester. Den är helt enkelt riven, för att den stod i vägen.
I schaktet finns fina bitar handslaget tegel som fanns i murstocken i den rivna stugan.
Det handlar i det här skedet inte om arkeologiska utgrävningar i Kyrkbyn utan om provschakt. Norrbottens museum och Trafikverket vill veta om det går att bygga om vägarna utan att skada arkeologiska fynd. Om så är kan länsstyrelsen besluta om att en utgrävning enligt alla konstens regler ska göras. Fynd vid sådana utgrävningar kan vara rester av keramik eller kanske rester av en riven gammal kakelugn.
Den husgrund som Nils Harnesk och Therese Häggqvist grävt fram, skulle kunna vara värd att undersöka vidare. Schaktet visar kantstenarna till stugan. Eventuellt finns det fynd att hitta och erfarenheter att göra längre in från vägen och bortom schaktet.
– Vi anmäler till länsstyrelsen vad vi har hittat. Vad som sedan händer är upp till länsstyrelsen, säger Nils Harnesk.
Therese Häggqvist är i full färd med att rita ut vad som finns i schaktet på millimeterrutat papper.
– Visst kan vi ta foton av vad som finns där, men det behövs skisser för att det är svårt att få fram kontrasterna i jordlagren.
Kontrasterna kan visa var en eldstad har funnits eller var fyllnadsmassor tippats eller var en avfallsgropp grävts av kyrkboborna gammalt tillbaka.
En avfallsgrop är något av vad varje arkeolog önskar sig. Den kan berätta mycket om de människor som använde den.
– Den är dessutom ganska begränsad i tid. Den grävdes, användes ett tag och fylldes sedan igen, säger Nils Harnesk.
– Den visar livet och det är det som är intressant, säger Therese Häggqvist.