Vädret försvårar inventering av järv

För tredje året i rad är det stora problem med järvinventeringen i Norrbotten. Milda, blåsiga vintrar gör det svårt att spåra djuren.

SVÅRSPÅRADE. En järvhona och två ungar går utanför en lya, bilden är från 2012. Milda vintrar och skärpta föreskrifter kring inventeringen gör att det även i år riskerar att bli svarta hål i statistiken för vissa samebyar.

SVÅRSPÅRADE. En järvhona och två ungar går utanför en lya, bilden är från 2012. Milda vintrar och skärpta föreskrifter kring inventeringen gör att det även i år riskerar att bli svarta hål i statistiken för vissa samebyar.

Foto: Tomas Hansén /Länsst

LULEÅ2015-04-14 17:42

Inventeringen startade i februari och pågår fram till sommaren. Naturbevakaren Lars Olsson är i Talma och Gabna samebyar på båda sidor om Torneträsk i Kiruna kommun. Han berättar att årets förhållanden hittills påminner mycket om de två föregående årens milda vintrar.

– I februari ska det vara 25 minusgrader, men det har regnat mitt i vintern. Det måste vara någon form av klimatförändring. Man blir nästan uppgiven ibland, säger Lars Olsson.

I skogslandet går det hyfsat bra för honom att spåra men på kalfjället blir det problem med hård skare och snödrev.

– Vi är snabbt ute när det är spårsnö. Men helst ska man ha två nätters spår för järvarna brukar inte röra på sig alltför mycket efter första natten.

Lars Olsson kikar efter järvlyor och räknar föryngringar. Det görs också försök med åtelkameror vid lyor men med olika resultat.

– Kameran kan störa järven. Mamman kan vara lite vaksam om det dyker upp en stor, svart klump utanför lyan.

Inventeringssamordnare Mattias Nilsson på länsstyrelsen säger att problematiken rör samtliga fjällsamebyar från Arjeplog i söder till Kiruna i norr.

– Det är bara att kämpa på och hoppas att det blir bättre förhållanden. Det kan ändras fort, rätt vad det är blir det lugnare väder med finare spårförhållanden. Men det regnade i Kvikkjokk häromdagen, ett riktigt sommarregn.

Det svåra vädret i kombination med att Naturvårdsverkets skärpt föreskrifterna gör att det även i år riskerar bli svarta hål i statistiken. Kraven på dokumentationen har blivit hårdare till exempel när det gäller att kunna visa på spår in och ut ur lyan. Antalet besök vid lyan har också utökats.

När en inventering inte kan göras i en sameby görs istället en slags uppskattning av antalet djur som bygger på de senaste tre årens statistik.

– Beräkningarna blir osäkrare ju mindre som blir inventerat, säger Mattias Nilsson.

Inventeringarna görs för att kunna hålla koll på rovdjursstammarnas utveckling utifrån de regionala och nationella målen som finns.

– Jakt, skyddsjakt och ersättningen för rovdjursförekomst bygger på den här inventeringen. Det är ett otroligt viktigt redskap för förvaltningen, säger Mattias Nilsson.

I vinterns lodjursinventering föll de två samebyarna Östra och Västra Kikkejaur i södra delarna av länet bort. Men då har problemet inte varit för lite snö, utan för mycket.

Fakta/Tidigare år

2013 var det fem samebyar där järvinventering inte genomfördes på grund av dåliga väderförhållanden, och det var i: Gabna, Girjas, Leavas, Baste och Unna tjerusj.

2014 var det tolv samebyar där järvinventeringen inte genomfördes på grund av dåliga väderförhållanden, och det var i: Baste, Girjas, Jåhkågasska, Lainivuoma, Luokta-mavas, Maskaure, Saarivuoma, Semisjaure-Njarg, Ståkke, Svaipa, Unna tjerusj och Tuorpon.

Inventeringarna görs av länsstyrelsens naturbevakare tillsammans med respektive samebys inventeringssamordnare.

Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!