Emelie Lysholm, Malmö, är förskollärare och utbildare omkring genus och normkritik. På fredagen föreläste hon på Regnbågsdagen i Kulturens hus i Luleå.
Hon berättar hur hon alltsedan sin förskoletid har funderat över om hon är pojke eller flicka.
– Jag fick lära mig att det finns två kön och hur de ska se ut och där kom jag och bröt mot allt, säger hon och visar en teckning på vilken ett barn frågar "fröken är du pojke eller flicka?" och fröken svarar "hrm...öh...kanske...".
Hon påpekar att många upplever henne som radikal och säger:
– Är det de som är normen som tycker det kanske?
Hjärnan förändras
Enligt Emelie Lysholm skiftar uppfattningen om vad som är maskulina och feminina egenskaper från samhälle till samhälle.
– Det är orimligt! En del anses duktiga och "passa in". Andra ses som avvikare. På stand up-klubbar är det okej att köra hur många bögskämt som helst. Den som reagerar betraktas som lättstött. Någon annan bestämmer vad man får ta upp och hur man får känna.
Det finns mycket "duktig- dålig" i förskolan anser Emelie Lysholm.
– Det begränsar oss i identitetsskapande och trycker in oss i kategorier, säger hon och påpekar att hjärnan förändras utifrån vad som blir stimulerat och inte.
Suzann Larsdotter från RFSL:s förbundskansli i Stockholm var en annan föreläsare på Regnbågsdagen. Hon tog upp situationen för unga hbtq-personer. Många av dem utsätts för diskriminering, våld och hot om våld. En följd av det är att de har en sämre psykisk hälsa än andra unga.
– Alla behöver bli sedda, respekterade och få känna att de har en plats. Så är det inte för unga hbtq-personer. De blir hånade, mobbade, hotade och misshandlade. Heteronormen är något som vi uppfostras in i och som samhället upprätthåller. Normens bestraffningar skapar ohälsa, säger hon.