– Vi är så glada över att vi år efter år kan hålla den här vernissagen ute i det gröna här på sköna Gültzaudden, säger Solbritt Hertting som är vice ordförande i Luleå Konstförening.
Genom åren har utställningen ibland varit i Stadsparken, och ibland på Kronan, men är nu åter på Gültza.
– Så bra, det är den bästa platsen, och när vi haft turen att få så fint väder som vi haft i helgen då känns allt lyckat, fortsätter Hertting som också är tacksam för det goda stöd de får från kommunen med olika uppgifter.
109 utställare, konstnärer som är både proffs och amatörer har ställt ut sina alster på det gröna gräset i Gûltza och en stor publik har besökt utställningen i helgen.
– De kommer och går folk hela tiden. Vissa tittar, går kanske hem och kommer sedan tillbaka för en ny konstrunda, konstaterar tidigare landstingrådet Kent Ögren, som är nyvald i styrelsen för konstföreningen och som välkomnar i entrén när Norrbottens Media kommer på besök.
Ser ni någon trend bland uställarna?– Ja, det tycker jag. Den här utställningen ska spegla mångfalden, men glädjande nog tycker jag att det i år kommit många yngre konstnärer som vill visa upp sina verk, konstaterar Solbritt Hertting.
Bland konstnärerna på vår rundvandring möter vi Victoria Sellgren från Boden som jobbar med en teknik där färgerna får rinna och skapa spännande konstverk.
Jan Sundén, tidigare tv-reporter, har målat tavlor jämsides med sitt journalistjobb i alla år.
– Ja, faktiskt ända sedan jag vara en liten knatte. Snabbt upptäckte jag att det gick att hålla sig med fickpengar genom att måla tavlor till folk.., skrattar Sundén, som numera aldrig missar "Konst i det gröna".
– Det är en underbar utställning för konstnärer på alla nivåer.
Sundén har en förkärlek för riktigt stora målningar, och visar bland upp en tavla som sätter fokus på #metoo-rörelsen.
– Jag har länge funderat på hur jag ska spegla den viktiga rörelsen, och till slut hittade jag formen, berättar Jan Sundén.
Keramiker tar också stor plats på utställningen genom Monica Strand, och hennes konstnärlige partner Chris White som kommer från finska Kuusamo.
De gör gemensamma så kallade raku-bränningar, som har sitt ursprung i 1500-talets Japan. När godsen är glödheta tas de ut med tång och läggs i sågspån och tidningspapper som fattar eld av värmen. När elden kommit igång och man uppnått tillräcklig rökutveckling stänger man in föremålet i en tunna med lock. Den lera som inte är täckt med glasyr blir grå/svart och krackelerar.
Varje föremål blir därmed unikt.
Ulrika Eklund Nilsson besöker utställningen och har beställt en kruka som Chris White precis håller på att forma med sina händer.
Den ska sedan rakubrännas, vilket betyder att hon får vänta ganska lång tid för att få hem sitt konstverk.
En spännande konstnär som jobbar utifrån jeanstyg är Ann Louise Silver, Luleå, och hennes konstverk väcker berättigad uppmärksamhet från många besökare.