Det är sedan tidigare klart att höstens folkomröstning om den framtida skolan i Luleå ska stå mellan två alternativ:
Folkinitiativets alternativ 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta i stället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.
Socialdemokraternas alternativ 2: Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.
I veckan kovände Moderaterna och ställde sig bakom S-förslaget – trots att gruppledare Anders Josefsson tidigare la ned sin röst i kommunstyrelsens arbetsutskott, med hänvisning till att partiet är helt mot en folkomröstning överhuvudtaget.
Nu reagerar Vänsterpartiets Bertil Bartholdson kraftfullt mot formuleringen i S-alternativet.
– S kommer med vackra ord som inte förpliktar till något vad gäller sakfrågan. Formuleringen kan egentligen ingen ha en invändning mot, eftersom S undviker de brännande frågorna – färre och större skolenheter, och vad som ska hända med byarna?
I kommunstyrelsens arbetsutskott tyckte förvisso även V att S skulle få möjligheten att formulera ett eget alternativ.
– Men nu när jag ser resultatet visar det sig att S inte vill tala om var de står, trots att kärnan för dem är den stora förändringen av skolan.
Han beskriver S-alternativet som en "övertalningsformulering" och liknar det med "grovt vilseledande reklam".
– Ett sätt för S att försöka röstmaximera. Inte särskilt snyggt av dem.
Dessutom menar han att S i vaga ordalag utmålar folkinitiativets alternativ som att det skulle motverka en likvärdig skola och att de inte står bakom Luleå kommuns vision 2050.
– S säger det inte rent ut men antyder att folkinitiativet inte vill ha en jämlik skola.
Hur borde S ha formulerat Alternativ 2 i stället?
– Jag ska inte formulera det åt dem. Men vi hade hellre sett att medborgarna hade fått rösta Ja eller Nej till endast folkinitiativets alternativ.
Hur ska Luleås medborgare förhålla sig till de två alternativen?
– Man måste läsa mellan raderna, då det inte kommer framgå av alternativen på valsedlarna vad resultatet av folkomröstningen blir. De som inte sätter sig in noga i frågorna blir bara förvirrade. Det finns risk för att folk röstar på ett alternativ som de först i efterhand inser att de inte ville ha.
Hur tolkar du att M ändrade sig och väljer att rösta på S-förslaget?
– De har haft en förhandling och kommit överens om detta. M har ju flätat ihop sig med S i Luleå, har vice ordförande-poster, presidieposter och en uppdelning av arvoden som båda partierna tjänar på, medan vi andra partier blir förlorare.
– Med andra ord får de partier som inte ville ha en folkomröstning bestämma vad som ska stå på valsedlarna. Det känns inte bra alls.
Är det då ens rimligt att hålla en folkomröstning, som dessutom kostar skattebetalarna uppemot fyra miljoner kronor?
– Folkomröstningen måste nog genomföras ändå, eftersom så många har krävt detta, i två omgångar dessutom. S-alternativet är en olycklig formluering. Men det hade varit ännu olyckligare att ställa in allting. Vi får göra det bästa av läget.
En följd av det övergripande, vagt hållna S-alternativet kan enligt vänsterpartisten bli såväl lågt valdeltagande som svårtolkat utfall av röstfördelningen.
– Ju jämnare valresultat, desto större möjlighet för S att strunta i det då folkomröstningen bara är rådgivande. Samma sak vid lågt valdeltagande. Därför viktigt att avkräva besked om S kommer respektera resultatet av folkomröstningen, säger Bertil Bartholdson (V) som också hoppas att höstens debatt inför folkomröstningen den 8 november tvingar S att bekänna färg i skolfrågan.
Ärendet rörande folkomröstningen klubbas i kommunfullmäktige den 15 juni.