Skolpolitikern Arne Nykänen (C) anser att Luleå kommun skapar så stora ytor i centrum och i Gammelstad att hela högstadieverksamheten kan rymmas där.
– Det är den enda rimliga förklaring som jag ser. Annars har man fattat två beslut som tillsammans innebär att man kommer ha nästan dubbelt så många högstadieplatser som högstadieelever, säger ledamoten i barn- och utbildningsnämnden (bun).
Nykänen hänvisar till att den nya skola som planeras att byggas i stället för Stadsöskolan ska ha en kapacitet på 1 050 elever, det vill säga 400 fler än underlaget. I dag går 250 på högstadiet.
– Det innebär att alla elever från Kråkbergsskolan och Råneskolans högstadium kan rymmas i den nya skolan.
Han hänvisar vidare till ett beslut om policy för effektiviseringar, som S och M beslutade i barn- och utbildningsnämnden den 24 april 2019. Där står angivet att "verksamheten kommer att behöva samlas i större enheter" och "en samlande högstadieby i centrum skulle kunna ge motsvarande positiva effekter (som gymnasiebyn)".
Gamla lasarettet, det som hos kommunen kallas förvaltningsbyggnaden, ska stå tom i januari 2022. Det handlar om 17 000 kvadratmeter. Stadsbyggnadsförvaltningen har benämnt dem utbildningslokaler.
Detta kopplar Nykänen ihop med beslutet att friställa 17 000 kvadratmeter vid gymnasiebyn i centrala Luleå. Två förvaltningar lämnar lokalerna i gamla lasarettet för att flytta till Vattenfalls gamla lokaler i januari 2022.
– Om man använder sig av det nyckeltal som stadsbyggnadsförvaltningen använder för att beräkna kapacitet för nya skollokaler, kommer högstadiebyn kunna ta emot 1 700 elever. Lägger vi ihop dessa två planerade nya högstadieskolor får vi kapacitet för totalt 2 350 högstadieelever. I dag har vi cirka 2 200 högstadieelever i de kommunala skolorna, säger Arne Nykänen.
Anja Johansson (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Anja Johansson (S), ordförande för stadsbyggnadsnämnden, uppger att förvaltningen i första hand tog beslutet för att samla alla förvaltningar i tre lokaler, där Vattenfalls gamla lokaler är en.
– Det är ett beslut som togs i syfte att yteffektivisera. Inte med huvudsyfte att frigöra lokaler för undervisning. Men i och med flytten så finns det möjligheter att bygga om till lokaler för gymnasiet eller en ny högstadieskola, säger hon.
Högstadieeleverna på Kråkbergsskolan kunde rymmas i Stadsöskolan. De tidiga tankarna på en flytt fanns när Framtidens skola presenterades 2015. Men Socialdemokraterna dementerar att några sådana planer finns i dag.
Buns ordförande Emma Engelmark (S) avfärdar Nykänens teori om att högstadiet ska samlas på två enheter:
– Helt ogrundad analys. Jag kan faktiskt inte se det ske. Det är skillnad på att gå på gymnasiet och högstadiet. Det får inte bli för långa avstånd. Varken Kråkbergs- eller Råneskolan är aktuell för flytt. Det är väl fungerande skolor.
Samtidigt har ni frigjort stora ytor i gamla lasarettet?
– Ja, och det är problematiskt. Jag förstår att de här diskussionerna uppstår med tanke på det. Men det finns inget beslut om att byggnaden ska bli en högstadieskola.
Var står S numera när det gäller högstadieby?
– Det finns inget sådant beslut heller. Man kan inte räkna hela den byggnaden som en högstadieby.
Sana Suljanovic (M), andre vice ordförande i bun, anser att policybeslutet bara anger en inriktning, och inte kan ges större tyngd än så:
– Det är ett mycket större beslut att bestämma om en stor skola för 1 000 elever. Det kan inte grundas på ett policydokument. Vi har sagt att vi stödjer tankarna på en utredning. Varför? Vilka är kostnaderna? Någon sådan utredning har inte kommit.
Suljanovic fortsätter:
– Frågan har inte diskuterats på över ett år. Det ekonomiska läget är också ett annat än när tankarna väcktes. Det som är aktuellt nu är hur vi ska göra med den högstadieskola som är beslutad och hur processen i sådana fall ska starta.
Den nya F-9-skola som planeras byggas i stället för Stadsöskolan ska rymma 1050 elever. Behovet är 650 elever i dag.
Trots att inga konkreta planer finns för att stänga ytterligare skolor eller flytta högstadier är Arne Nykänen övertygad om att ytterligare förändringar står för dörren inom en snar framtid.
– Jag tror inte att någon av de mindre skolorna går säker. Det är ett ideologiskt ställningstagande av S och M, att de går mot centralisering och större enheter, säger han.
Varken Engelmark eller Suljanovic vill spekulera i Luleås framtida skolstruktur.
– Det är jättesvårt att säga hur elevunderlaget ser ut om tio år, säger Sana Suljanovic.
Emma Engelmark (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden.
– Vi vet att vi har en utveckling där lärarbehörigheten sjunker. Samtidigt gäller det att tänka smart. Det är omöjligt att säga vad som är realistiskt att göra i det här läget. Det som vi tycker är viktigt nu är att förändringen i Gammelstad genomförs. Sedan får vi se hur det blir på Bergnäset och om det fortfarande är aktuellt, säger Emma Engelmark.
Öppnar du för att förändra beslutet om att stänga Mandaskolan och Hedskolan?
– Jag vet inte. Det behövs en översyn.