Om det vore val till kommunfullmäktige i dag hade Socialdemokraterna fått 28,4 procent av rösterna, ett tapp på drygt nio procentenheter jämfört med 2018 då S noterade 37,5 procent.
2018 års resultat var i sin tur ett ras med 11,2 procentenheter jämfört med valet 2014, då S fick 48,7 procent av rösterna.
– Det är en rejäl uppförsbacke. Visserligen är det vanligt att det styrande partiet har lägre siffror mellan valen och sedan hämtar igen en del, i alla fall på riksnivå. Men det här tappet är mycket allvarligt för S. Tillsammans med det budskap som väljarna gav i folkomröstningen om skolan så säger det mycket om läget, säger Charlotta Söderberg, universitetslektor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Underlaget kommer från 1 000 Luleåbor, inhämtat i samband med den undersökning som gjordes inför folkomröstningen, och som bland annat slog fel när det gäller att förutspå valdeltagandet.
– Lägre valdeltagande i kommunala folkomröstningar ger större osäkerhet. Då valdeltagandet är högre i kommunvalet är tillförlitligheten högre gällande denna valbarometer, säger Söderberg.
Drygt 39 procent har inte bestämt sig, enligt undersökningen.
– Det är högt, men inte onormalt högt. Vi bestämmer oss allt senare nu för tiden. Det är också en mycket intressant faktor. Vart går de osäkra väljarna?
Vad beror då S tapp på? Kommunalrådsavhopp och strider, Lekfalkaffären, skolfrågan, utförsäljningen av lägenheter och samarbetet med Austin är stora frågor som det stormat om och som kan ha skadat S.
– Det ligger nära till hands att olika mediestormar och interna stridigheter påverkat väljarnas förtroende, säger Söderberg.
Kan S rädda upp detta till valet?
– Absolut. Det är gott om tid. Men om förtroendet ska återskapas kommer det krävas enormt mycket av de nya kommunalråden. De signaler som bland annat skickats har handlat om att S inte haft tentaklerna ute hos folket. En trygg, lyssnande ledning är ett måste. Jätteviktiga vägval måste också hanteras klokt, exempelvis skolan. Annars är det stor risk att utvecklingen fortsätter i den här riktningen.
Undersökningen visar att Vänsterpartiet är den stora vinnaren. V ökar från 10,3 till 16,2 procent. Andra rörelser är mindre, men SD (+1,9), M (+1,6), C (+1,3) och KD (+1,3) ökar också.
– Vänsterpartiet tillhör de partier som tagit stark ställning i skolfrågan. Man kan misstänka att det spelat stor roll här, säger Söderberg.
C och KD ökar något och L minskar marginellt. Det är också partier som tagit ställning i skolfrågan. Varför spiller det inte över på dem på samma sätt?
– Hjärtat i Norrbotten är fortfarande ganska rött. Därför går proteströster från S ofta till V i första hand.
Förutom S har även Sjukvårdspartiet tappat röster. Även Landsbygdspartiet har tappat och mister sitt enda mandat.
– Sjukvårdspartiet kan ha fått en effekt i förra valet av det missnöje som riktades mot S i regionvalet, säger Charlotta Söderberg.
Det är långt till valet 2022, men om vår opinionsundersökning blir verklighet ger det ett minst sagt knepigt parlamentariskt läge. S och M får ingen majoritet (28 av 61 mandat), inte heller S, V och MP (30 av 61 mandat).
Inte heller kan Samverkan Luleå (C, KD, L och SJVP, totalt 13 mandat) till synes skapa någon majoritet på ett enkelt sätt.
– Ett högst oklart läge, säger Charlotta Söderberg.
Vi ska återkomma till det i en annan artikel.