Unga graffiti-entusiaster möttes på färgstark träff
Neonfärger, hiphop-musik och en avslappnad stämning präglade lördagens begivenhet för Luleås graffitiintresserade. Det var fjärde året som Colours of Luleå organiserades och här kunde man se graffitikonstnärer måla och även göra det själv.
"De borde ordna det här två gånger per år", säger en tjej som, liksom många andra på graffititräffen, vill vara anonym.
Foto: Göran Ström
- Vi tog initiativet för fyra år sedan och satte ihop ett litet jam, berättar Thomas Hämén.
- Sedan dess har vi haft träffar varje år, med undantag för förra året.
Att det är glest mellan besökarna är inget som oroar honom.
- En sådan här samling behövs. Vi är intresserade av bildspråk och ska man ordna något sånt här i Luleå får man göra det själv.
"Fler lagliga alternativ"
Varför väljer en del ungdomar att måla just graffiti?
- Hela fenomenet graffiti uppfanns ju av ungdomar och är en ungdomskultur. Därför är det inte konstigt att det främst är ungdomar som håller på med graffiti.
Att en del människor uppfattar det som klotter vill han inte kommentera.
- Det är en ganska död och ointressant diskussion, menar han.
- Men att beskylla graffitimålare för att vara klottrare är som att gå till en karateklubb och beskylla dem för gatuvåldet, menar han.
Thomas Härnén tycker att politikerna har stor okunskap om graffitikulturen.
- En del ungdomar har näst intill trakasserats för att de målar. Kommunen bör ha fler lagliga alternativ för graffitimålarna. Själv började jag med graffiti eftersom jag var konstintresserad och nu går jag på Konsthögskolan i Stockholm.
Få tjejer
Erik Jatko, 16 år, och Anton Nöjd, 15 år, tittar på när en graffitimålare sprayar neongrön färg på ett av planken. Det är första gången som de är här och de har börjat med graffiti ganska nyligen.
- Jag har hållit på sex-nio månader ungefär. Det var en kompis som satt och tecknade graffitibilder i skolan. Han tyckte jag skulle prova att måla och nu är jag fast, berättar Erik Jatko.
Vägrar uppge namn
En del av de som är på området vill inte säga vad de heter till NSD eller vara med på bild. Vi pratar med en av de få tjejerna som kommit dit men hon vill vara anonym.
- Jag började av en ren slump och har hållt på sedan 2006. Jag tycker det är en kul grej. Graffitimålandet har ju rätt smala ramar så jag vill se hur mycket man kan utveckla det inom dem. Man känner sig tillfredställd när man lyckas med det.
Det är tredje gången hon kommer till träffen.
- Det är jättekul att få träffa kompisar och andra målare. De borde ordna det här två gånger per år.
Så jobbar vi med nyheter