Tidigare i vår uppmärksammade vi mellanstadieläraren Theresa Palo, 42 år, som sa upp sig från Ängskolan när arbetsbördan och stressen blev för tung.
Nu drabbas av skolan av ett till läraravhopp.
Våren 2018 tog Mimmi Björnfot, 28 år, lärarexamen vid Luleå tekniska universitetet, en utbildning på fyra år för att bli mellanstadielärare. Efter examen fick Björnfot anställning på Ängsskolan men redan i januari 2019 sjukskrevs hon på heltid för akut utmattningssyndrom för första gången. Utmattningssyndromen kom tillbaka och sedan två veckor tillbaka är hon sjukskriven igen.
– Det blev för mycket, jag klarar inte av det längre. Jag hann inte vila upp mig ordentligt innan jag började jobba igen, säger Mimmi Björnfot.
Mimmi Björnfot anser att hon inte fått det stöd hon utlovades när hon tackade ja till tjänsten på Ängskolan.
– Jag fick ingen mentor eller inskolning, som man har rätt till som nyutexaminerad lärare. Jag visste att vi hade en jobbig skolsituation, men jag blev lovad stöttning och en mentor, säger Mimmi Björnfot.
Enligt henne själv tror hon att utmattningen berodde på alla arbetsuppgifter som skulle utföras.
– Jag fick ingen arbetsbeskrivning där det specificerades vilka arbetsuppgifter jag skulle ha. En kollega hade räknat på hur många arbetsuppgifter vi har och kommit fram till 72. Det är för stort uppdrag för en människa, vi räcker inte till, säger Mimmi Björnfot.
Fick du inte chansen att pröva på läraryrket under utbildningen?– Jo, men jag hade förväntat mig mer stöd än vad jag fick när jag började på riktigt. Jag kommer nog inte att jobba som lärare igen, det är för tung belastning. Lärare är mitt drömyrke, men det känns som jag slösat bort fyra år på utbildningen nu när jag inte kan arbeta med det, säger Mimmi Björnfot.
Skolan måste få mer resurser, lärararna måste få stöd av stödlärare eller lärarassistenter som kan jobba med det sociala i klassen menar hon.
– Som lärare vill jag undervisa, men en stor del av min tid går till att lösa konflikter i klassen, rastvakta och kontakt med socialförvaltningen. I perioder fanns det ingen skolsköterska eller skolkurator på skolan, det sociala ansvaret för eleverna lämpas över till lärarna, säger Mimmi Björnfot.
LÄS MER: Hotet mot skolorna: Lärare slutar – i protest
Hon har svårt att se sig själv igen bakom katedern och tror att fler lärare känner likadant.
– Risken är stor att fler lärare väljer att lämna.